Storeria dekayi

Från Wikipedia
Storeria dekayi
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteStoreria
ArtStoreria dekayi
Vetenskapligt namn
§ Storeria dekayi
Auktor(Holbrook, 1842)
Synonymer
Storeria tropica COPE 1885[2]
Ischnognathus dekayi DUMÉRIL 1854
Tropidonatus dekayi HALLOWELL 1847[3]
Tropidonotus dekayi HOLBROOK 1842[4]
Hitta fler artiklar om djur med

Storeria dekayi[4] är en ormart som beskrevs av Holbrook 1842. Storeria dekayi ingår i släktet Storeria och familjen snokar.[5][6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

De flesta exemplar är ungefär 30 cm långa och stora individer når en längd av 50 cm.[7][a] Storeria dekayi har en brun till gråbrun grundfärg på ovansidan med längsgående rader av svarta punkter. På bålens sidor syns ibland otydliga mörka fläckar. Undersidan är ljusare och även här förekommer mörka punkter. Två större mörka fläckar på ormens nacke kan vara sammanlänkade till en krage. Hos några populationer är kragen ljusare än andra kroppsdelar. Allmänt är ungar mörkare och mer gråaktiga. Kragen är hos ungar är gulaktig.[7]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer från södra Quebec och södra Ontario i Kanada över östra USA och östra Mexiko till Honduras. Kanske når den även El Salvador. Arten hittas på några av Florida Keys. Storeria dekayi vistas i princip i alla habitaten som finns i utbredningsområdet. I Mexiko hittas den främst i molnskogar och i tropiska lövfällande skogar. Den fördrar fuktiga landskap men den är inte anpassad till ett liv i vatten. En eller flera individer tillsammans håller vinterdvala i jordhålor, i byggnader eller i andra gömställen.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Storeria dekayi håller bara under vinterns kallaste veckor vinterdvala. Den är oftast nattaktiv men den kan vara dagaktiv. Födan utgörs främst av daggmaskar och snäckor som kompletteras med några insekter, spindlar och salamandrar. Parningen sker mellan mars och maj. Honor lägger inga ägg utan föder under senare sommaren eller tidiga hösten 3 till 41 ungar. Artens embryon utvecklas i ett organ som liknar däggdjurens livmoder. De är inte beroende av en gulesäck.[7]

Denna orm har många naturliga fienden. Den kan falla offer för skunkar, tvättbjörnar, pungråttor, näbbmöss, olika rovfåglar och för större ormar. Små exemplar kan dödas av paddor och stora spindlar. När individen inte hinner fly kan den spela död.[7]

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

För beståndet är inga hot kända och i utbredningsområdet inrättades många skyddszoner. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • S. d. anomala
  • S. d. dekayi
  • S. d. limnetes
  • S. d. temporalineata
  • S. d. texana
  • S. d. tropica
  • S. d. victa
  • S. d. wrightorum


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2007 Storeria dekayi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Cope, E.D. (1885) Twelfth contribution to the herpetology of tropical America., Proc. Amer. Philos. Soc. 22: 167-194 [1884]
  3. ^ Hallowell,E. (1847) Description of a new species of Coluber inhabiting the United States., Proc. Acad. Nat. Sci. Philad., 1847:278-281
  4. ^ [a b] Holbrook, John E. (1842) North American Herpetology; or, A description of the reptiles inhabiting the United States., 1032 pp.
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (8 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/storeria+dekayi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ Storeria dekayi i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
  7. ^ [a b c d] Gibbons & Dorcas (2005). ”Brown Snake”. Snakes of the Southeast. University of Georgia Press. sid. 43-46 

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ engelska mått i källan: 12 respektive 20 inch

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]