Stormhattssläktet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stormhattar (växter))
Stormhattssläktet
Äkta stormhatt, Aconitum napellus L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteStormhattssläktet
Aconitum
UndersläkteAconitum
Lycoctonum
Paraconitum
Vetenskapligt namn
§ Aconitum
AuktorL.
Arter
Synonymer
  • Napellus Rupp.
  • Stormhattssläktet (Aconitum) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter[1] med ungefär 300 arter.[2] Stormhattar är mycket giftiga.

    Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

    Stormhattarna är storväxta fleråriga örter som har köttiga knölformade jordstammar och mörkgröna handflikiga blad. Blommorna varierar i färg och sitter i toppställda klasar. Blommorna har 5 kronblandsliknande hylleblad där ett av bladen är hjälmformat och två är sporrelika.[3]

    Utbredning och ekologi[redigera | redigera wikitext]

    Arterna förekommer i tempererade gräsmarker och buskskogar i Nordamerika och norra Eurasien. Exemplaren tål frost. Fortplantningen sker med hjälp av frön. Dessa växter drabbas ibland av bladlöss och svampar som arter av släktet Verticillium.[4]

    Hybrider[redigera | redigera wikitext]

    Habitat[redigera | redigera wikitext]

    Två av släktets arter förekommer i Sverige i naturen:

    • Nordisk stormhatt (Aconitum lycoctonum) som är en underart till alpstormhatt
    • Äkta stormhatt (Aconitum napellus)

    Odlad i trädgårdar som prydnadsväxt:

    • Trädgårdsstormhatt (Aconitum x stoerkianum), som är en hybrid.[2][3]

    Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]


    Giftighet[redigera | redigera wikitext]

    Stormhattar är mycket giftiga. Speciellt frön och rot innehåller bland annat giftet akonitin. Förgiftningar och dödsfall har inträffat vid medicinsk användning, och när rötterna förväxlats med ätliga rötter. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är ovanliga. Symtomen kan komma plötsligt, inom en timme, med brännande känsla i mun och svalg, kräkningar, diarré, salivavsöndring, kallsvettighet, myrkrypningar, synstörningar, hjärtrytmrubbningar, kramper och andningsförlamning.[2]

    Användning[redigera | redigera wikitext]

    Har i folkmun kallats ulvatand som ingrediens i häxsalva.

    Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

    Namn  Referens 

    Giske [5]
    Hundfloka
    Hundflocka
    Häst och vagn
    Lusfloka
    Lusgräs
    Lushatt
    Lusört
    Vargdöda
    Namn  Referens 

    Blåhatt [6]
    Blåhätta
    Blåmunk
    Duvan i arken
    Jungfru Mariæ sko
    Polskehatt
    Väderhatt
    Änglavajna ("änglavagnarna")

    Namn  Referens 

    Munk [7]
    Munkaluva
    Munkhatt
    Munkmössa





    Etymologi[redigera | redigera wikitext]

    Arter[redigera | redigera wikitext]

    Dottertaxa till stormhattar, i alfabetisk ordning:[1]

    Bilder[redigera | redigera wikitext]

    Källor[redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17274470. Läst 26 maj 2014. 
    2. ^ [a b c d] Anderberg, Anna-Lena. ”Den virtuella floran: Aconitum L. - Stormhattar”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/aconi/welcome.html. Läst 11 juli 2016. 
    3. ^ [a b] ”Stormhattar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stormhattar. Läst 11 juli 2016. 
    4. ^ Ch. Brickell, red (1996). Pflanzen-Enzyklopädie. Dorling Kindesley. sid. 74. ISBN 978-3-8310-1729-4 
    5. ^ SKUD Växtdatabas: Uppslag för Nordisk stormhatt Läst 14 augusti 2017.
    6. ^ SKUD Växtdatabas: Uppslag för stormhattssläktet Läst 14 augusti 2017
    7. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

    Externa länkar[redigera | redigera wikitext]