Stormhattshumla
| Stormhattshumla | |
 Stormhattshumla vid plisterplanta. Märk den långa tungan! | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Humlor Bombus |
| Undersläkte | Megabombus[1] |
| Art | Stormhattshumla B. consobrinus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bombus consobrinus | |
| Auktor | Dahlbom, 1832 |
 Stormhattshumla som besöker prakttry innan stormhatten börjat blomma. | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stormhattshumla (Bombus consobrinus) är en stor humla som är Jämtlands landskapsinsekt[2].
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Humlan är varmt orange på hela mellankroppen och främre delen av bakkroppen. Därefter följer ett svart band.[3] Bakkroppsspetsen, de två sista segmenten, är gråa till blekgula.[3][4] Arten har en mycket lång tunga och ett avlångt huvud, anpassad efter de djupa stormhattsblommorna som är dess huvudsakliga näringskälla. Huvudformen gör att arten inte förväxlas med hushumla och taigahumla som har likartat färgteckning.[5][2]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Arten förekommer i norra Norden mellan 59° och 69° N, i Ryssland söderut till 51° N (Saratovregionen), i norra Asien från Sibirien till Kamtjatka, Mongoliet, Kina (Gansu), Manchuriet, Korea, Japan[6] och Ungern[7].
I Sverige är den vanlig i fjälltrakterna från Härjedalen till Lule lappmark. Den är sällsynt i kusttrakterna.[3] Arten är klassificerad som livskraftig ("LC") i Sverige.[8] I Finland har stormhattshumlan påträffats i Norra Karelen. Observationerna har endast gjorts på ett mycket begränsat område, och humlan är rödlistad som starkt hotad ("EN").[9]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Humlan är specialiserad på nordisk stormhatt och följer dess utbredning.[10] Arten kan också i mindre utsträckning besöka kransblommiga växter som plistrar (se bild ovan) och ärtväxter. Den föredrar skogsbryn, -gläntor och ängar.[4] I Ryssland är den en typisk tajgaart.[6] Utanför taigan kan den även påträffas i blandskog.[4]
Samhällets tillväxtfas är samtidigt med den rikaste blomningen av stormhatt under juli till mitten av augusti. Ett bo kan producera nästan lika många drottningar som arbetare, vilket är ovanlig bland humlearterna[5]. Dottningarna flyger mellan senare halvan av maj till början av oktober, arbetarna från juni till augusti och hanarna från senare delen av juli till början av september.[11]
Status[redigera | redigera wikitext]
Arten är sällsynt i Ryssland, och populationerna minskar, främst på grund av habitatförlust genom modernt skogsbruk (kalhyggen), uppodling av naturlig ängsmark och utbredd användning av bekämpningsmedel.[4]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Megabombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/mg.html. Läst 12 januari 2015.
- ^ [a b] Rune Hedberg (2013). ”Humlan”. Alingsåstraktens Biodlarförening. http://kupan.se/?page_id=44. Läst 25 mars 2015.
- ^ [a b c] G. Holmström 2007 Humlor - Alla Sveriges arter sid. 110-111 ISBN 978-91-7139-776-8
- ^ [a b c d] ”Bombus consobrinus в Красной книге Республики Татарстан (Bombus consobrinus i republiken Tatarstans rödlista)” (på ryska). Tatarstans rödlista. ООПТ России (Administrationen för Rysslands naturskyddsområden). 22 juni 2009. http://oopt.aari.ru/rbdata/1105/bio/36242. Läst 25 mars 2015.
- ^ [a b] Mossberg, Bo och Cederberg, Björn (2012). Humlor i Sverige. Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-170-9
- ^ [a b] P. Rasmont et al. (13 juni 2013). ”Atlas of European Bees: genus Bombus” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://zoologie.umons.ac.be/hymenoptera/pagetaxon.asp?tx_id=2956. Läst 29 april 2017.
- ^ Miklós Sárospataki, Judit Novák & Viktória Molnár (2005). ”Assessing the threatened status of bumble bee species (Hymenoptera: Apidae) in Hungary, Central Europe” (på engelska) (PDF, 259 kB). Biodiversity and Conservation (Springer) 14: sid. 4. doi:. https://www.researchgate.net/profile/Miklos_Sarospataki/publication/227312246_Assessing_the_Threatened_Status_of_Bumble_Bee_Species_Hymenoptera_Apidae_in_Hungary_Central_Europe/links/5768053b08aeb4b9980b298c/Assessing-the-Threatened-Status-of-Bumble-Bee-Species-Hymenoptera-Apidae-in-Hungary-Central-Europe.pdf. Läst 29 april 2017.
- ^ Oskar Kindvall, Stephen Manktelow (17 november 2016). ”Art: Bombus consobrinus - stormhattshumla”. Dyntaxa. Artdatabanken. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/103261?changeRoot=True. Läst 15 februari 2021.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”Stormhattshumla — Bombus consobrinus Dahlbom, 1832”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204727. Läst 15 februari 2021.
- ^ Goulson, Dave (2006). Bumblebees: behaviour, ecology, and conservation. Oxford: Oxford University Press. sid. 113, 200. ISBN 978-0-19-955307-5
- ^ Frode Ødegaard, Jan Ove Gjershaug, Arnstein Staverløkk och Roald Bengtson. ”Lushatthumle Bombus consobrinus Dahlbom, 1832” (på norska). Artsdatabanken (Norge). Norsk institutt for naturforskning. http://artsdatabanken.no/Pages/150057. Läst 29 april 2017.
|