Storstadshamn
| Storstadshamn (On the Waterfront) | |
| Genre | Drama |
|---|---|
| Regissör | Elia Kazan |
| Producent | Sam Spiegel |
| Manus | Budd Schulberg |
| Baserad på | Artikelserien "Crime on the Waterfront" (1948) i tidningen The Sun av Malcolm Johnson |
| Skådespelare | Marlon Brando Karl Malden Lee J. Cobb Rod Steiger Pat Henning Eva Marie Saint |
| Originalmusik | Leonard Bernstein |
| Fotograf | Boris Kaufman |
| Klippning | Gene Milford |
| Produktionsbolag | Horizon Pictures |
| Distribution | Columbia Pictures |
| Premiär |  28 juli 1954 (USA)27 december 1954 (Sverige) |
| Speltid | 108 minuter |
| Land | USA |
| Språk | Engelska |
| Budget | 910 000 USD |
| Intäkter | 9 600 000 USD |
| IMDb SFDb | |
Storstadshamn (originaltitel: On the Waterfront) är en amerikansk dramafilm från 1954 i regi av Elia Kazan. Manuset skrevs av Budd Schulberg, baserat på artikelserien "Crime on the Waterfront" (1948) av Malcolm Johnson i tidningen The Sun. Rollerna spelas av bland andra Marlon Brando, Eva Marie Saint, Karl Malden och Rod Steiger. Filmen hade svensk premiär den 27 december 1954.
Handling[redigera | redigera wikitext]
Terry Malloy drömmer om att bli boxare medan han springer ärenden åt Johnny Friendly, en korrupt fackföreningschef. En dag blir Terry vittne till ett mord som utförs av Johnny Friendlys hejdukar. Sedan kommer han i kontakt med den mördades syster och en präst. Dessa försöker få honom att avslöja den information som behövs för att krossa den korrupte fackföreningschefen i domstol.
Rollista[redigera | redigera wikitext]
| Marlon Brando | – Terry Malloy |
| Eva Marie Saint | – Edie Doyle |
| Lee J. Cobb | – Michael J. Skelly, även känd som "Johnny Friendly" |
| Karl Malden | – Fader Barry |
| Rod Steiger | – Charley "The Gent" Malloy |
| Pat Henning | – Timothy J. "Kayo" Dugan |
| John F. Hamilton | – "Pop" Doyle |
| Ben Wagner | – Joey Doyle |
| James Westerfield | – Big Mac |
| Fred Gwynne | – Mladen "Slim" Sekulovich |
| Leif Erickson | – Huvudutredare vid brottskommissionen |
| Ben Wagner | – Joey Doyle |
| Fred Gwynne | – Slim (ej krediterad) |
| Martin Balsam | – Gillette, andre utredare vid brottskommissionen (ej krediterad) |
| Katherine MacGregor | – En hamnarbetares mor (ej krediterad) |
| Pat Hingle | – Bartender (ej krediterad) |
| Nehemiah Persoff | – Taxichaufför (ej krediterad) |
Om filmen[redigera | redigera wikitext]
Filmens tema var kontroversiellt på grund av att Elia Kazan var filmens regissör. Han var ökänd av allmänheten för att tidigare ha pekat ut kommunismsympatisörer inför House Un-American Activities Committee.
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Filmen vann en stor mängd priser, bland annat hela åtta Oscar, och blev nominerad i ytterligare fyra kategorier vid Oscarsgalan 1955. Oscarsvinnarna:
- Sam Spiegel tog emot priset för bästa film
- Elia Kazan för bästa regi
- Marlon Brando för bästa manliga huvudroll
- Eva Marie Saint för bästa kvinnliga biroll
- Budd Schulberg för bästa bästa manus efter förlaga
- Boris Kaufman för bästa foto
- Gene Milford för bästa klippning
- Richard Day för bästa scenografi
Filmen vann även pris vid BAFTA Awards och Golden Globe Awards.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Storstadshamn.- Storstadshamn på Internet Movie Database (engelska)
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||
