Stortorget, Lund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stortorget i Lund. Sydsvenska kredit AB:s byggnad till vänster - Lilla Kyrkogatan försvann i samband med byggandet av huset
Stortorget i Lund under 1860-talet innan Lilla Kyrkogatan försvann (gatan är den smala gränd som går upp mot Domkyrkan). Här syns även Domkyrkans gamla, medeltida torn. Foto: B.A. Lindgren.

Stortorget är sedan tidig medeltid ett triangulärt format torg i centrala Lund, omkring 100 meter söder om Domkyrkan. Det är stadens kanske mest centralt belägna torg men långtifrån det ytmässigt största.

Medeltidens torg[redigera | redigera wikitext]

Stortorgets ursprung kan ledas tillbaka ända till stadens grundande. Det har fastställts att torget fanns utlagt vid 1000-talets mitt och var då bara en öppen triangulär yta som bildades genom en vidgning av Stora Södergatan. På 1100-talet belades hela torgytan med träplank och på 1200-talet började det troligen stensättas. Torget var Lunds medeltida centrum. Det var inte enbart en plats för handel utan antas också ha varit en viktig representativ plats för kungen och kyrkan.[1]

Det nutida torget[redigera | redigera wikitext]

Under många år, fram till 1960-talet, var det ett centrum för den lokala busstrafiken och biltrafiken som passerade torget var mycket tät. Idag får endast cyklar och nyttotrafik passera torget.

Torgets nuvarande utformning kan härledas till tidiga 1900-talet och mitten av samma århundrade. I början av 1900-talet färdigställdes sammanlagt tre bankpalats vid torget. Det är tre stora tegelbyggnader som finns kvar än idag på torgets norra, nordvästra och västra sida. Uppförandet av Sydsvenska kreditaktiebolagets byggnad (1913) medförde att den medeltida Lilla Kyrkogatan, vilken sträckte sig från Domkyrkan till Stortorget, försvann.

På 1950-talet beslöt sig staden för att bygga en ny stadshall. Rådhuset, byggt 1830 och ligger på torgets östra sida. Huset finns kvar än idag och ligger bredvid Stadshallen ritad av Klas Anshelm som anses vara ett av hans främsta verk. Huset smälter trots sin modernitet väl in i torget och stör inte den omgivande stadsmiljön. På torgets södra sida finns ett lägenhets- och kontorskomplex med affärer i botten byggt under 1960-talet i en diskret stil.

Trots denna modernitet upplevs inte torget som dominerat av alltför moderna hus. Torget är sedan länge inte stadens mest naturliga mötesplats, bland annat byggdes flera andra torg under 1800-talet som efterhand tog hand om de viktiga kreatursmarknaderna vilket gjorde att affärslivet i Lund flyttade sin dragningspunkt först västerut mot järnvägsstationen och så småningom åt öster. Torget är ett centrum i staden men knappast den enda naturliga mötesplatsen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Blom, K.A.; Wahlöö, Claes (1999). Medeltidens Lund. Lund: Stiftelsen Lundaguide. sid. 51-52. ISBN 91-973770-0-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]