Storuman (tätort)
| Storuman | |
| Tätort Centralort | |
 Storuman 1995
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Storumans kommun |
| Distrikt | Stensele distrikt |
| Koordinater | 65°5′27″N 17°6′27″Ö / 65.09083°N 17.10750°Ö |
| Area | |
| - tätort | 271 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 8 234,45 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 135 (2020)[3] |
| - kommun | 5 738 (2023)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 7,9 inv./hektar |
| - kommun | 1 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Storuman |
| Postnummer | 923 XX |
| Riktnummer | 0951 |
| Tätortskod | T8324[4] |
| Beb.områdeskod | 2421TC104 (1960–)[5] |
| Geonames | 2671530 |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Storuman | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Storuman (sydsamiska Luspie, umesamiska Lusspie)[6] är en tätort och centralort i Storumans kommun, Lappland.
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Orten uppkallades efter sjön Storuman i samband med att den blev järnvägsknutpunkt. Den ursprungliga byn hette Luspen, vilket kommer av ett samiskt ord för sjöutlopp eller forsnacke.[7]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Den förste att bosätta sig i det som blev byn Luspen var Erik Johansson från Knaften som ett av Lycksele lappmarks första nybyggen, år 1741.[8]
Storuman är belägen i Stensele socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Stensele landskommun. I denna inrättades för orten 18 december 1936 Storumans municipalsamhälle som upplöstes med utgången av 1963. Orten ingår sedan 1971 i Storumans kommun som centralort.[9]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Storuman 1960–2020[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 112 | |||
| 1965 | 2 240 | |||
| 1970 | 2 456 | |||
| 1975 | 2 587 | |||
| 1980 | 2 648 | |||
| 1990 | 2 635 | 320 | ||
| 1995 | 2 570 | 322 | ||
| 2000 | 2 426 | 314 | ||
| 2005 | 2 255 | 314 | ||
| 2010 | 2 207 | 312 | ||
| 2015 | 2 188 | 259 | ||
| 2020 | 2 135 | 271 | ||
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Bankväsende[redigera | redigera wikitext]
Historiskt har Storuman haft bankkontor tillhörande Västerbottens sparbank, Sundsvallsbanken och Handelsbanken. Sparbanken och Sundsvallsbanken har sedermera uppgått i Swedbank och Nordea. Nordea lade ner kontoret i Storuman år 2012.[11] Den 3 maj 2021 stänger även Handelsbanken, varefter Swedbank blir det enda bankkontoret på orten.[12]
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Storuman ligger längs med E45 och E12 samt vid Inlandsbanan, som där sammanknyts med tvärbanan från Hällnäs.
En internationell turistväg Blå vägen (Norge - Sverige - Finland - Ryssland) går via Storuman.
Personer från Storuman[redigera | redigera wikitext]
Kända personer från Storuman inkluderar Jeja Sundström, Krister Olsson och Björn Ferry, Heidi Andersson, Josef Gonza-Ra Nilsson, Erk, Erold Westman och Jackie Arklöv.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2023 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2023, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 30 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn”. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014.
- ^ Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8
- ^ ”Nybyggare Stensele socken 1741–1860”. http://www.storumansajten.se/NYBYGGARE/Nybyggare.htm. Läst 31 mars 2016.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Nedläggning får kritik, Västerbottens-Kuriren, 20 april 2012
- ^ Inga bankkontor kvar i Dorotea och Åsele, Västerbottens-Kuriren, 15 februari 2021
| |||||||||||||||||||
