Strängnäs kommun

Version från den 30 juli 2017 kl. 02.32 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5beta))
Strängnäs kommun
Kommun
Slogan: Dynamisk idyll
Land Sverige Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland, Uppland
Läge 59°22′37″N 17°2′7″Ö / 59.37694°N 17.03528°Ö / 59.37694; 17.03528
Centralort Strängnäs
Areal 975,09 km² (2015-01-01)[1]
120:e största (av 290)
 - land 739,42 km²
 - vatten 235,67 km²
Folkmängd 38 917 (2023-12-31)[2]
69:e största (av 290)
Befolkningstäthet 52,63 invånare/km²[2][1]
94:e högsta (av 290)
Geonames 2671389
Kommunkod 0486
Tätortsgrad (%) 80 (2015)[3]
Antal anställda 2 425 (2014-11)[4]
Webbplats: www.strangnas.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Strängnäs kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Strängnäs.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Arnö (del av), Aspö, Fogdö, Helgarö, Härad, Kärnbo, Länna, Strängnäs, Toresund, Vansö, Ytterselö, Åker och Överselö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Strängnäs stad och Mariefreds stad vilka 1863 bildade varsin stadskommun.

1943 upplöstes Arnö landskommun och en del (Oknön) införlivades i Aspö landskommun. 1950 upplöstes Strängnäs landskommun där en del (fastlandsdelen) införlivades i Strängnäs stad och ö-delen i Aspö landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Stallarholmen (av de tidigare kommunerna Toresund, Ytterselö och Överselö), Tosterö (av Aspö samt delar av Fogdö och Vansö) Vårfruberga (av Helgarö och Härad samt delar av Fogdö och Vansö) samt Åker (av Länna och Åker). Samtidigt uppgick Kärnbo landskommun och Taxinge landskommun i Mariefreds stad medan Strängnäs stad förblev oförändrad.

Strängnäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Strängnäs stad och landskommunerna Stallarholmen, Tosterö, Vårfruberga och Åker samt en del ur Mariefreds stad (Mariefred och Kärnbo).[5]

Sedan 2006 har området Mariefred av en egen kommundelsnämnd, Mariefredsnämnden, och som till sitt stöd har en egen kommundelsförvaltning, vars kontor är lokaliserat till det gamla Rådhuset vid Rådhustorget.

Kommunen ingår sedan bildandet i Eskilstuna tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet

Strängnäs kommunvapen baseras på det gamla vapnet för Strängnäs stad. Strängnäs stifts skyddshelgon har förekommit i Strängnäs stads sigill sedan medeltiden. Det första kända tillfället då emblemet dyker upp, var som ett sigill på ett pergamentbrev år 1337. Sigillet fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1937. Efter kommunbildningen 1971 hade Strängnäs tillförts ytterligare fyra vapenförande enheter. Kommunen valde att använda det äldsta vapnet, den namngivande enhetens vapen.

Den nuvarande blasoneringen är från 1975 och skiljer sig från den tidigare blasoneringen på så sätt att hudens färg numera bestämts till silver samt att hår och skägg fått en blå färg, något som tidigare varit utelämnat i blasoneringen. Dessutom var också mantlarna gröna tidigare. Kommunen lät registrera vapnet med denna nya blasonering hos PRV 1977.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Strängnäs kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
20 579
1975
  
22 245
1980
  
23 705
1985
  
24 905
1990
  
26 835
1995
  
28 669
2000
  
29 610
2005
  
30 655
2010
  
32 419
2015
  
34 102
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Strängnäs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Kommundelar

Strängnäs kommun räknar med följande åtta kommundelar[8]:

Delområde Motsvarande distrikt
Strängnäs (centrum) Strängnäs domkyrkodistrikt (del av)
Tosterö (nord) Aspö
Strängnäs domkyrkodistrikt (del av)
Stallarholmen (öst) Toresund
Ytterselö
Överselö
Mariefred (sydöst) Mariefred
Åker (syd) Åker
Länna (sydväst) Länna
Härad (väst) Härad
Vårfruberga (nordväst) Vårfruberga

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Strängnäs kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Strängnäs &&&&&&&&&&013693.&&&&&013 693
2 Mariefred &&&&&&&&&&&03911.&&&&&03 911
3 Åkers styckebruk &&&&&&&&&&&02980.&&&&&02 980
4 Abborrberget &&&&&&&&&&&02324.&&&&&02 324
5 Stallarholmen &&&&&&&&&&&01674.&&&&&01 674
6 Marielund &&&&&&&&&&&&0532.&&&&&0532
7 Härad &&&&&&&&&&&&0508.&&&&&0508
8 Björktorp och Sanda &&&&&&&&&&&&0433.&&&&&0433
9 Merlänna &&&&&&&&&&&&0383.&&&&&0383
10 Kalkudden &&&&&&&&&&&&0278.&&&&&0278
11 Tuna &&&&&&&&&&&&0270.&&&&&0270
12 Vansö kyrkby &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202

Centralorten är i fet stil.

Politik

Strängnäs kommun styrs sedan september 2014 av en koalition bestående av Moderaterna och Socialdemokraterna. Kommunstyrelsens ordförande är Jacob Högfeldt (M). Övriga partier, förutom Sverigedemokraterna, ingår i ett oppositionssamarbete där Miljöpartiet och Centerpartiet delar på oppositionsledarposten.

Mandatfördelning i Strängnäs kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDMfpSTRPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012210916
221096
4990,3
409
197322111717
2211177
4992,4
3910
197612110818
211088
4992,3
3712
19792218819
221889
4990,8
2920
1982222175111
2227511
4991,3
3217
1985220151110
22051110
4989,8
3316
1988220251019
22025109
4985,2
2920
19911161846211
16846211
4985,4
2722
19942181104419
21810449
4985,1
2722
1998418244413
418244413
4979,05
3019
20023172158310
317258310
4978,41
2722
2006216212245213
21622245213
4980,91
2722
2010215422364215
15436415
5582,70
3520
2014314461242217
31446417
5584,49
3223
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

Strängnäs har idag ett näringsliv som domineras av många tjänsteföretag. Av kommunens drygt 3 259 arbetsställen år 2007 räknades enl. SCB företagsregister två tredjedelar till tjänstenäringar, 19 procent var industriföretag och 15 procent tillhörde areella näringar.[9]

Över hälften av alla anställda i kommunen, cirka 4 925 personer, arbetade 2006 på de 15 största företagen i kommunen inkl. offentlig verksamhet. Strängnäs kommun var med sina 2 375 anställda kommunens största arbetsgivare. Största privata arbetsgivare var Åkers Sweden AB med crika 325 anställda.

Den biotekniska industrin är av stor betydelse för kommunens utveckling. Nyinvesteringen av Pfizer i en ny produktionsanläggning stärker kommunens attraktionskraft som etableringsort. Även andra företag som Skanska, tyskt ägda Leine & Linde och schweiziskt ägda SFS Intec har nyligen gjort betydande investeringar i nya produktionsanläggningar.

De 15 största arbetsgivarna i Strängnäs kommun
Nr Företagsnamn Antal anställda (2007)
1. Strängnäs kommun 2 375
2. Åkers Sweden AB 325
3. Pfizer Health AB 275
4. Södermanlands läns landsting 275
5. Skanska Sverige AB 130
6. Mekonomen Grossist AB 125
7. DSM Anti-Infectives Sweden AB 125
8. Leine & Linde AB 100
9. Kriminalvården 85
10. Busslink i Sverige AB 75
11. Strängnäs bostads AB 75
12. SPM Instrument AB 75
13. Mavab AB 65
14. Kilenkrysset AB 65
15. Xponcard AB 60

Lotteriinspektionen har sitt säte i Strängnäs.

Sevärdheter

Strängnäs domkyrka med Roggeborgen och dess skatter är viktiga kulturella objekt. I Mariefred ligger Gripsholms slott, med statens porträttsamlingar, och Grafikens hus.

Vänorter

Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eskilstuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160209183209/http://www.strangnas.se/sv/Kommun-och-politik/Kommunfakta/Vara-kommundelar/. Läst 2 december 2014. 
  9. ^ http://www.scb.se/templates/Standard____37420.asp#sodermanland

Externa länkar