Stråssa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För fartyget, se M/S Stråssa.
Stråssa
Tätort
1950-talets gruvanläggning. Sovringsverket med laven i bakgrunden.
1950-talets gruvanläggning. Sovringsverket med laven i bakgrunden.
Land Sverige Sverige
Landskap Västmanland
Län Örebro län
Kommun Lindesbergs kommun
Koordinater 59°44′20″N 15°11′52″Ö / 59.73889°N 15.19778°Ö / 59.73889; 15.19778
Area 54 ha (2015)[1]
Folkmängd 308 (2017)[1]
Befolkningstäthet 5,704 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T6128[2]
GeoNames 2671369
Ortens läge i Örebro län
Red pog.svg
Ortens läge i Örebro län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Stråssa järngruva år 1900.

Stråssa är en tätort i Lindesbergs kommun i Ramsbergs socken, Västmanland (Örebro län). Orten ligger i den norra delen av kommunen, cirka 23 km norr om Lindesberg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stråssa byggdes i huvudsak upp till nuvarande omfattning på 1960-talet då gruvbrytningen i Stråssa gruva återupptogs efter att ha legat nere sedan 1920-talet. Gruvan lades ned av den dåvarande ägaren SSAB 1981–83. Viss gruvbrytning (bly och zink) förekommer dock periodvis vid Lovisagruvan något söder om orten.[3]

Skogshöjderna intill Stråssa gav förutsättningar att starta en skidbacke med skidlift i Håkansboda som numera är nedlagd.[3]

Mellan 1915 och 1987 hade Stråssa järnvägsförbindelse via Storå till TGOJ:s stomnät. Järnvägen, som var elektrifierad mellan 1959 och 1981, låg dock kvar fram till hösten 2004 då den revs upp. Nuvarande landsvägen mellan Storå och Stråssa byggdes 1895.[3]

Stråssa gruva[redigera | redigera wikitext]

Järnmalmsbrytningen i Stråssa har mycket gamla anor: gruvdrift finns dokumenterad från 1400-talet. Länge hade bergsmän hand om driften. Ägoförhållandena ändrades dock efter att bergsprivilegierna upphört 1874, och Stråssa Grufvebolag bildades. Detta bolag ombildades till aktiebolag 1906. Redan året därpå köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. En ledande profil i detta bolag, som på grund av sina mycket spekulativa (och troligen också tvivelaktiga) affärer senare fått namnet Metallurgiska Härvan, var grosshandlaren William Olsson. Under Metallurgiska Härvans tid uppfördes den ännu bevarade gruvstugan samt en stor verkstadsbyggnad. Efter detta misslyckade kom Stråssa i ett österrikiskt bolags ägo mellan 1913 och 1917. Detta bolag fick 1914 koncession på en sju kilometer lång järnväg mellan Stråssa och Storå, som öppnades för trafik den 31 juli året därpå. Trafikeringen kom under många år att skötas av TGOJ. Grängesbergsbolaget, eller Trafik AB Grängesberg-Oxelösund som företaget egentligen hette, blev ägare till gruvan 1917. Redan 1923 lades dock driften ned på grund av vikande konjunktur och tekniska svårigheter.[3]

I besöksgruvan 1984.

Hösten 1955 började Stråssa gruva länspumpas, och 1956–57 inleddes nya gigantiska investeringar vid gruvan. Anledningen till detta var att Grängeskoncernen 1955 blivit tvungna att sälja sin del av LKAB till svenska staten. Köpesumman blev omkring 900 miljoner, och det bestämdes att Stråssa skulle startas på nytt. Malmpriserna stod högt och resultatet blev en investeringsiver som efteråt kan ses som ren kapitalförstörning. I dagens penningvärde investerades nästan en miljard kronor i det nya projektet. Samtidigt byggdes ett helt nytt bostadsområde med centrum, och järnvägen till Storå elektrifierades. När brytningen inleddes 1959 planerade man för en årsproduktion av 1,2 miljoner ton malm. Detta mål uppfylldes också året efter starten.[3]

Järnmalmen från Stråssa var dock lågvärdig och saknade i längden konkurrensmöjligheter. Under 1970-talet började också Grängeskoncernen gå allt sämre, med vissa år i undantag. Australiska och brasilianska gruvor lokaliserade nära kusten hade vid det här laget utvecklats till stora konkurrenter. 1978 överfördes Stråssa tillsammans med bolagets andra gruvor i nybildade statliga SSAB. Det stod emellertid relativt snart klart att gruvdriften vid Stråssa inte gick att upprätthålla längre. Nedläggningen inleddes 1981 och avslutades den 31 mars 1983.[3]

Därefter har olika lösningar försökt hittas för gruvområdet (exempelvis besöksgruva, mineralvattenframställning, industrihotell m.m.). Idag står dock flera av byggnaderna tomma utan användning. Besöksgruvan öppnades 1984 och var då Bergslagens djupaste besöksgruva. Besöksverksamheten lades ned under 1990-talet, länspumparna stängdes och gruvan vattenfylldes igen.[3]

Löfbergs Lila blev tvungna att stoppa produktionen av mineralvatten 2003 efter att det blivit känt att vattnet innehöll en för hög halt av uran. Att återuppta gruvdriften är inte på något sätt möjligt, malmen är lågvärdig och beräknades dessutom ta slut omkring 1990 när driften ännu pågick.[3] 2009 tog Batalj paintball över kulsinterverket och gruvkontoret för deras paintballverksamhet.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Stråssa 1950–2015[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
325
1960
  
587
1965
  
692
1970
  
658
1975
  
562
1980
  
552
1990
  
485 157
1995
  
471 157
2000
  
408 157
2005
  
349 157
2010
  
306 154
2015
  
288 54

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Stråssa har som samhälle egentligen ett kulturmiljövärde som en tidstypisk representant för 50-talsidealen av byggandet, där boende, service och arbete integrerades. Men av ortens tidstypiska centrumhus hann hälften rivas (2004) innan frågan hann uppmärksammas. Sankta Anna kyrka i byn är uppförd 1972 efter ritningar av Rolf Bergh. Kyrkan avkristnades år 2009 och såldes i februari 2011 till Sankta Annas Bränneri AB. Verksamheten flyttades från orten 2015. Numera är all samhällsservice borta; skolan är stängd och affären har upphört. Stråssa gamla skola, uppförd 1914, brann ner 2008.[3] De annars tomma hyreslägenheterna utnyttjas av Migrationsverket som en asylförläggning.[7]

Evenemang/aktiviteter[redigera | redigera wikitext]

En lokal förening (Stråssa By) anordnar olika trivselkvällar på orten. Några exempel kan vara fritidsgård, disco, barngymnastik etc. Batalj Paintball AB äger numera del av gruvan.[4]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 18 mars 2014
  3. ^ [a b c d e f g h i] ”Lokal utvecklingsplan”. http://lindesberg.se/download/18.6be006d2142d2188febe52/1387204669636/Lokalutvecklingsplan+f%C3%B6r+Str%C3%A5ssa+by.pdf. Läst 10 juni 2015. 
  4. ^ [a b] ”Batalj Paintball”. http://www.bataljevent.se/features/. Läst 10 juni 2015. 
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  7. ^ ”Stråssademografin”. https://gruvmor.wordpress.com/strassademografin/. Läst 10 juni 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]