Strömstads kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Göteborgs och Bohus län . Centralort är Strömstad .
Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Bohuslän med Skagerrak i väster. I söder gränsar Strömstads kommun till Tanums kommun , också i före detta Göteborgs och Bohus län. I nordväst har kommunen en maritim gräns till Hvalers kommun , i väst till Færders kommun , och i norr och öster gränsar kommunen till Haldens kommun , i tidigare Østfold och Vestfold , sedan 2020 Viken fylke och Vestfold og Telemark fylke i Norge .
Kommunens område motsvarar socknarna: Hogdal , Lommeland , Näsinge , Skee och Tjärnö , alla i Vette härad . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Strömstads stad som 1863 bildade en stadskommun .
Björneröd och Krokens municipalsamhälle inrättades 8 augusti 1908 och upplöstes vid utgången av 1958.
Vid kommunreformen 1952 bildades Vette landskommun av landskommunerna Hogdal , Lommeland , Näsinge och Skee .
1967 uppgick Vette och Tjärnö landskommuner i Strömstads stad. Strömstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Strömstads stad.[ 5]
1997 upphörde Göteborgs och Bohus län och kommunen ingår sedan 1 januari 1998 i Västra Götalands län.
Kommunen ingick från bildandet till 2004 i Strömstads domsaga och kommunen ingår sedan 2004 i Uddevalla domsaga .[ 6]
Blasonering : I blått fält ett flöjtskepp av guld flytande på en av en vågskura bildad och med ett uppskjutande, svart treberg belagd stam av silver.
Vapnet fastställdes 1940 för Strömstads stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.
Befolkningsutvecklingen i Strömstads kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
9 558
1975
9 485
1980
9 580
1985
10 001
1990
10 846
1995
10 876
2000
11 102
2005
11 507
2010
11 808
2015
12 854
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 516, eller 27,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 694 den 31 december 2014).[ 7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Strömstads kommun 12 694 personer. Av dessa var 3 024 personer (23,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 8]
Distrikt inom Strömstads kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 9] :
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Strömstads kommun.
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Strömstad
&&&&&&&&&&&07176.&&&&&0 7 176
2
Skee
&&&&&&&&&&&&0736.&&&&&0 736
3
Kebal
&&&&&&&&&&&&0340.&&&&&0 340
4
Stare
&&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0 205
Centralorten är i fet stil .
Strömstad har en färjeförbindelse med Sandefjord i Vestfold fylke i Norge. Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av motorvägen E6 . Strömstad förbinds med E6 av länsväg 176 medan länsväg 164 genomkorsar de sydöstra delarna av kommunen. Järnvägen Bohusbanan sträcker sig från Göteborg i söder fram till Strömstads station . Den trafikeras av regionaltågen Västtågen från Göteborg C och Uddevalla C med stopp även i Överby och Skee .
Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Peter Heie
Förste vice ordförande
FP
Anders Olsson
Andre vice ordförande
S
Mats Granberg
Presidium 2019–2022
Ordförande
S
Ronnie Brorsson
Förste vice ordförande
S
Mats Granberg
Andre vice ordförande
M
Simone Fischer Cederbratt
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Kommunstyrelsen
C
Peter Dafteryd
L
Margareta Fredriksson
Omsorgsnämnden
C
Anna-Lena Carlsson
MP
Britt-Marie Winberg
Barn- och utbildningsnämnden
FP
Kerstin Karlsson
C
Hans-Inge Sältenberg
Miljö- och byggnämnden
MP
Bengt Bivrin
C
Morgan Gutke
Tekniska nämnden
C
Åsa Torstensson
FP
Ingemar Nordström
Valnämnden
Tomas Nyman
Marita Lindhav
Mandatfördelning i Strömstads kommun, valen 1970–2022 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP FI StP SD NYD ÖVR C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 18 9 8 1 3 39 87,1
1973 17 12 5 1 4 39 87,1
1976 17 1 11 5 1 4 39 87,6
1979 16 2 10 5 1 5 39 86,1
1982 1 16 1 1 10 4 1 5 39 86,3
1985 1 15 3 9 6 5 39 83,3
1988 1 15 4 9 5 1 4 39 79,3
1991 1 12 2 1 11 4 1 7 39 78,9
1994 2 14 2 1 12 3 5 39 79,4
1998 3 12 2 10 3 2 7 39 70,07
2002 3 11 2 12 5 1 5 39 66,15
2006 2 8 11 8 3 1 6 39 69,90
2010 2 10 3 5 1 6 4 1 7 39 72,54
2014 2 10 4 3 9 6 1 4 39 73,73
2018 2 11 2 1 6 4 4 3 6 39 76,74
2022 2 11 2 2 7 3 3 3 6 39 74,21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Alaska , byggnadsverk på Nord-Långö uppfört av Hilma Swedahl
Blomsholm , område med många olika fornminnen (skeppssättning , domarring , bautasten , gravhögar m.m.)
Kosterhavets nationalpark med
Ledsund , Sveriges västligaste fastlandspunkt
Massleberg , område med många olika fornminnen (hällristningar , gravhögar, gånggrift m.m.)
Nordby köpcentrum , ett av Sveriges största.
Skee kyrka med äldsta delarna från 1100-talet
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022 , Statistiska centralbyrån , 10 november 2022, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Strömstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 6 december 2015)
^ [a b ] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.