Strömsnäsbruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strömsnäsbruk
Tätort
Sankt Andreas kyrka, Strömsnäsbruk
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Markaryds kommun
Koordinater 56°32′58″N 13°43′59″Ö / 56.54944°N 13.73306°Ö / 56.54944; 13.73306
Area 339 hektar
Folkmängd 2 246 (2015)[1]
Befolkningstäthet 6,63 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1980
GeoNames 2671230
Strömsnäsbruks läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Strömsnäsbruks läge i Kronobergs län

Strömsnäsbruk är en tätort i Markaryds kommun i Kronobergs län, vid Lagan och E4, ungefär en och en halv mil norr om Markaryd.

Museitåg, Delary-Strömsnäs

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Strömsnäsbruk anlades i slutet av 1890-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst – på 1960-talet – hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898–1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898–1981 och sulfitmassa 1906–1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.

Stationen i Strömsnäsbruk öppnades 1897 vid Skåne-Smålands Järnväg (SSJ). [2] Järnvägen är i dag nedlagd på sträckan Värnamo-Traryd och uppriven mellan LjungbyTraryd, men på sträckan Markaryd–Strömsnäsbruk ordnas fortfarande museiturer varje sommar med Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening. Tidigt fanns även en smalspårig 643 mm-bana från Delary. Denna bana nådde Strömsnäs 1895. Detta för transport av timmer till Delary från flottningen i Lagan. Senare kom man att transportera sulfatmassa från Delary Bruk till Strömsnäs Bruk. Banan blev avvecklad 1957-1959. Lokomotivet August Schmitz från 1916 finns uppställt vid stationen.

Strömsnäsbruk är beläget i Traryds socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Traryds landskommun. I denna inrättades för orten 5 mars 1903 Strömsnäsbruk municipalsamhälle, vilket upplöstes när orten och landskommunen 1952 uppgick i Traryds köping. Orten ingår sedan 1971 i Markaryds kommun.[3]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Strömsnäsbruk 1960–2015[1][4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 306
1965
  
2 553
1970
  
2 951
1975
  
2 754
1980
  
2 574
1990
  
2 399 324
1995
  
2 394 325
2000
  
2 026 326
2005
  
2 006 326
2010
  
2 066 333
2015
  
2 246 339

Samhället[redigera | redigera wikitext]

På orten finns flera butiker, restauranger, apotek, Vårdcentral, äldreboende, förskola och grundskola.

Under första hälften av 1900-talet etablerades flera frikyrkor på orten såsom frälsningsarmen, baptistkyrka, missionskyrka och pingstkyrka. På 1950-talet byggde Svenska kyrkan en lokal, Sankt Andreas kyrka vilken tillhör Traryds församling.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Strömsnäsbruk ligger vid motorvägenE4.

Med buss finns förbindelse söderut till Markaryd och norrut till Ljungby.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Efter nedläggningen av Strömsnäs Bruk finns ingen dominerande arbetsgivare på orten. Näringslivet är mer diversifierat med bland annat Glas-Lindbergs och korvtillverkaren Lindvalls Chark AB. Transcom AB, ett call-center, som hade etablerat sig på det gamla bruksområdet lades ner 2012.[5]

Grunden för att bygga industri på platsen var tillgång på vattenkraft från Lagan. Nu finns Kraftstationen Kvarnaholm kvar och ägs av norska Statkraft. Fallhöjden är 7 m och årsproduktionen beräknas till i genomsnitt 27 GWh.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Skåne-Smålands järnväg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ ”Café ska hjälpa arbetslösa”. Sveriges Radio. 12 mars 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2067&artikel=5011931. Läst 20 december 2012.