Strandvägen, Stockholm
- För andra betydelser, se Strandvägen, Stockholm (olika betydelser).
Strandvägen är en gata på Östermalm i Stockholms innerstad. Gatan är en boulevardliknande trädplanterad esplanad, med exklusiva stenhus från förra sekelskiftet, som sträcker sig längs Nybroviken och Ladugårdslandsviken.
Strandvägen är med den monumentala raden av högklassiga bostadshus, de utsökta och dyrbara fasadbeklädnaderna, de höga taksiluetterna, tornen och spirorna och med sin sträckning längs stadens vackraste strandparti, Stockholms mest praktfulla gata.[1]
Strandvägen sträcker sig från Nybroplan i väst till Djurgårdsbron och Nobelparken i öst, är cirka 900 meter lång och, inklusive kajpromenaden, 35 meter bred. Fram till 1999 löpte Strandvägen ända fram till Diplomatstaden, men numera heter den avhuggna delen av gatan, Dag Hammarskjölds väg.
Historia
Tidigare namn på Strandvägen var Ladugårdslands Strandgata. Gatan var då en svårframkomlig gata med ruckel och skjul och en av nybyggarna, Isaak Hirsch, fann att man bara kunde ta sig till sin byggarbetsplats via Storgatan eller genom att låta sig ros över Nybroviken.
Redan 1857 började man diskutera en kaj från Nybron till Djurgårdsbron. Chefen för stadens vattenbyggnader Emil Edvard von Rothstein kom 1859 med ett förslag med en bred, trädplanterad gata "vars make icke skulle finnas i Europa". Arbeten påbörjades 1862 och Strandvägen stod färdig lagom till Stockholmsutställningen år 1897. Sitt namn fick den år 1885. Strandvägen öster om Storgatan ingick före 1914 i Kavallerivägen som var en del av dagens Djurgårdsbrunnsvägen.
Nobelpalatset
- Huvudartikel: Nobelpalatset
År 1906 fick arkitekt Ferdinand Boberg uppdraget av Nobelstiftelsen att rita ett Nobelpalats vid Strandvägens östra slut. Bobergs förslag var det djärvaste han ritat; Nobelpalatset skulle torna upp sig från en klippavsats i Nobelparken ungefär 20 meter över Djurgårdsbrunnsviken och Strandvägen skulle i fonden mot öst ha fått en siluett utan motstycke. Men förslaget blev trots många ändringar och långa diskussioner aldrig genomförd. 1913 lade Nobelkommittén ner sitt stora projekt.
Byggnader (urval)
- Kvarteret Bodarna, Strandvägen 1-5
- Hotel Diplomat, Strandvägen 7
- Thaveniuska huset, Strandvägen 19-21
- Bünsowska huset, Strandvägen 29-33
- Kvarteret Sergeanten, Strandvägen 35-41
- von Rosenska palatset, Strandvägen 55
- Gamla Skogsinstitutet, Strandvägen 58
- Nobelpalatset, Nobelparken
Panoraman
Se även
Referenser
Noter
- ^ Eva Eriksson, Den moderna stadens födelse. Svensk arkitektur 1890 - 1920, Ordfronts Förlag, Stockholm 1990
Källor
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
- Barbro Noren-Brunbäck, Rebecka Tarchys, Alf Åberg, Stockholmsperspektiv, Byggförlaget 1989.
- Carl Olov Sommar, Strandvägen, Bonniers 1987.
- Marianne Råberg, Husen på malmarna, Bokförlaget Prisma, Stockholm 1985.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Strandvägen, Stockholm.- Stockholmskällan har media som rör Strandvägen, Stockholm
- Strandvägens historia
