Strasbourg

	Strasbourg
	Kommun
	Illfloden och Notre-Dame-katedralen.
	Vapen
	Vapen
Land	Frankrike
Region	Alsace (préfecture)
Departement	Bas-Rhin (préfecture)
Arrondissement	Strasbourg-Ville (chef-lieu)
Kanton	chef-lieu (centralort) för tio kantoner:; 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10
Intercommunalité	Communauté urbaine de Strasbourg;
Högsta punkt
- höjdläge	151 m ö.h.
Lägsta punkt
- höjdläge	132 m ö.h.
Yta	78,26 km²
- tätort	641 853 km²
Folkmängd	291 313 (2021-01-01)
Borgmästare	Jeanne Barseghian (2020–) 2008–2014
Postnummer	67000, 67100, 67200
INSEE	67482
Geonames	2973783
OSM-karta	71033
	Webbplats: https://www.strasbourg.eu

	Strasbourg
	Strassburg/Straßburg
	Stad
Flagga	Stadsvapen
Land	Frankrike
Region	Grand Est
Departement	Bas-Rhin
Flod	Rhen
Koordinater	48°35′01″N 07°44′53″Ö / 48.58361°N 7.74806°Ö
Area	78,26 km²
Folkmängd	271 708 (2009-01-01)
Grundad	12 f.Kr.
Borgmästare	Roland Ries
Tidszon	Centraleuropeisk (UTC+1)
Geonames	2973783
	Webbplats: www.strasbourg.eu

Uppslagsordet ”Strassburg” leder hit. För andra betydelser, se Strassburg (olika betydelser).

Strasbourg är en stad i östra Frankrike och säte för Europaparlamentet, Europarådet, Europadomstolen (Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter) och Eurokåren. På grund av detta omnämns den ofta som "Europas huvudstad".^{[källa behövs]} Staden har 555 718 invånare (med förorter: 768 868 per år 2013).

Strasbourg är huvudstad i regionen Grand Est och var huvudstad i den historiska provinsen Alsace.

Stadens franska namn uttalas [stʁa.zbuʁ]. Namnet skrivs på tyska Strassburg, Straßburg [ˈʃtʁaːsbʊɐ̯k] eller Straßburg im Elsass, och Strossburi på elsässiska.

Stadens historia sträcker sig tillbaka till innan romartiden och har länge utgjort en viktig knutpunkt för fransk och tysk kultur; här talades under långa tider tyska, vilket förklarar stadens nuvarande namn. Trots att detta inte skett utan historiska konflikter, utgör området en bro mellan Frankrike och Tyskland, i dag till exempel genom Strasbourgs universitet, Frankrikes största, och kännetecknas dessutom av samexistens av katolsk och protestantisk kultur. Allt detta har bidragit till stadens symbolvärde inte bara för den fransk-tyska vänskapen utan för hela den europeiska saken, vilket gjort den till en av de mest täta orterna i världen i fråga om representation av inte bara europeiska men också internationella organisationer.^[3]

Ekonomiskt är Strasbourg en viktig ort för såväl forskning som produkter och tjänster som har med finans, teknik, tillverkning, infrastruktur och kommunikation att göra. Strasbourgs hamn är den näst största längs floden Rhen efter Duisburg på andra sidan gränsen i Tyskland.

Historia

Utgrävningar runt orten indikerar mänsklig närvaro som sträcker sig tillbaka flera tusen år i tiden. Orten blev först permanent boplats för protokelter omkring 1300 f.Kr. och senast vid 300-talet f.Kr. hade en keltisk stad etablerats med en marknad med namnet Argentorate. Sedan dess har staden, genom sitt strategiskt viktiga och samtidigt för landarméer sårbara läge, skiftat styre ett otal gånger genom historien.

Romartiden

Det norröver expanderande Romerska riket etablerade sin permanenta närvaro först i och med att dess provins Germania Superior fick en militärbas i området under den galliske ståthållaren Nero Claudius Drusus. Staden Argentoratum, senare Strateburghi, grundades några år senare på den tidigare bosättningen på kejsar Augustus order - ortsnamnet förekommer tidigast år 12 f.Kr., vilket medförde att staden firade 2000-årsjubileum år 1988. Orten låg strategiskt i den Germania Superior och bildade knutpunkt för såväl landburna transporter som sjöfart längs med Rhen.

År 357 utkämpades slaget vid Argentoratum, varvid alemannerna förlorade mot den blivande kejsaren Julianus Apostata. Alemmannerkungen Chonodomarius fängslades. Men redan tio år efteråt korsade alemannerna den frusna floden Rhen i så stora antal att romarna inte kunde försvara staden. I början av 400-talet tycks alemannerna ha etablerat sig i dagens Alsace och stora delar av Schweiz.

Medeltiden

Så småningom ingick området i Frankerriket under Karl den store, med efterföljare. På Medeltiden tillhörde staden Tyskromerska riket och kallades ibland på latin Argentina.

Strasbourgkatedralen färdigställdes år 1439. Mellan 1647 och 1874 var katedralen världens högsta byggnad.

Under den protestantiska reformationen på 1500-talet influerades staden av Martin Luther, vars efterföljare grundade ett universitet.

Modern tid

Under tidigmodern tid var staden en tid en fri stadsstat, som förhöll sig neutralt under 30-åriga kriget. År 1681 annekterades staden av Frankrike, men kom inte att omfattas av de annars stränga religionsdoktrinerna i Frankrike, och många franska protestanter bosatte sig i Strasbourg tack vare den för tiden utökade religionsfriheten.

I samband med Franska revolutionen, som inte minst Strasbourg påverkades av, skrevs här bland annat den franska nationalsången Marseljäsen, ursprungligen namngiven Chant de guerre pour l'armée du Rhin.

Under industriella revolutionen under 1800-talet tredubblades stadens folkmängd.

Staden annekterades igen sommaren 1871 efter fransk-tyska krigets slut, denna gång av det nygrundade tyska kejsarriket. Staden återgick emellertid till Frankrike 1919 efter Versaillesfreden som avslutade det första världskriget.

Under andra världskriget, från 1940 var staden återigen annekterad av Nazityskland, fram tills de drevs ut av de allierade strax efter dagen-D 1944.

Utbildning

Strasbourg hyser Université de Strasbourg med drygt 40 000 studenter, vilket gör det till Frankrikes största.

Infrastruktur

Staden återinförde spårväg 1994. Både vagnarna och hållplatserna är elegant utformade och pekas ofta ut som ett typexempel på bra design inom kollektivtrafik.