Stressfraktur
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Stressfraktur | |
| Latin: fractura ex fatigatione | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | M48.4, M84.3 |
| ICD-9 | 733.93, 733.94, 733.95 |
| DiseasesDB | 7842 |
| eMedicine | radio/783 orthped/446 pmr/134 |
| MeSH | svensk engelsk |
Stressfraktur, utmattningsfraktur, eller marschfraktur uppstår när skelettet överbelastas vid upprepade tillfällen (en så kallad förslitningsskada). Skadan drabbar främst underben och mellanfotsben. Överbelastning kan bland annat bero på en för stor träningsdos, hårt underlag, dåliga skor eller tidigare skador vilka tvingar kroppen att föra över belastningen till andra områden vilket kan leda till överbelastning. Skadan karaktäriseras av små sprickor i ett av kroppens ben. [1]
Symptom[redigera | redigera wikitext]
Exempel på symptom vid stressfaktur är bensmärta som ökar vid belastning men oftast försvinner vid vila, förhöjd värk vid tryck över det drabbade området eller svullnad och värmeökning som kan uppkomma lokalt vid det drabbade området.[1]
Behandling[redigera | redigera wikitext]
Stressfrakturer kan inte behandlas direkt på plats, men de kan förebyggas genom att man ”lyssnar på sin kropp”. När smärta uppstår bör man avbryta träningen eftersom det kan vara en varningssignal. Nästa steg är att söka professionell hjälp. Det går inte att påskynda läkningsprocessen, frakturen läker av sig självt med tiden. Det är dock viktigt att man inte tränar intensivt då man är drabbad av en stressfraktur. Hålfotsinlägg eller värktabletter kan hjälpa mot smärtan. [1]
Rehabilitering[redigera | redigera wikitext]
Rehabiliteringsträning genomförs genom gradvis ökning av belastningen för att vänja det skadade området vid belastning. Det är mycket viktigt att ingen smärta uppstår under rehabiliteringsperioden. Det är också viktigt att man analyserar hur skadan har uppkommit för att patienten i fortsättningen skall kunna undvika detta. [1]
| ” | Stressfrakturer i mellanfotsben behandlas i 4–6 veckor genom att patienten undviker hopp och löpning på hårt underlag. Ordinera ej vila! För löpare gäller vattenlöpning. | „ |
| – Fass, [1] | ||
Vilka brukar drabbas av skadan?[redigera | redigera wikitext]
Stressfrakturer är en mycket vanlig idrottsskada, särskilt bland de som löptränar mycket. Skadan drabbar även till exempel gymnaster, balettdansare och motionslöpare. Stressfrakturer är också vanligt bland de som utövar aerobics och liknande träningsformer. Dessa personer drabbas vanligtvis av stressfraktur i foten och underbenet.
Hur förebyggs skadan?[redigera | redigera wikitext]
Skadan förebyggs bäst genom att vila om smärta uppstår.
Om smärtan kvarstår under en längre tid rekommenderas läkarbesök.[1]