Striberg–Grängens Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Striberg-Grängens Järnväg
Allmänt
Plats Västmanland
Sträcka Striberg-Grängen
Anslutande järnvägslinjer Vikern-Möckelns Järnväg
Bredsjö-Grängens Järnväg
Normalspår
Nora-Karlskoga Järnväg
Organisation
Invigd 1887
Ägare Nora-Karlskoga järnvägsaktiebolag 1887-
Trafikoperatör Vikern-Möckelns Järnväg 1885-1894
Bredsjö-Degerfors Järnväg 1894-1907
Tekniska fakta
Längd 28,3 kilometer
Antal spår Enkelspår
Spårvidd 802 millimeter (smalspår)
Hastighet 20 km/h
Linjekarta
Striberg-Grängens Järnväg
km
Unknown BSicon "exLSTR"
Bredsjö-Grängens Järnväg▲Bredsjö 1894-
Transverse water Unknown BSicon "exLSTR"
Grängen
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZlg"
Transportled◄Bredsjö 1887-1894
Unknown BSicon "exBHF" Unused track end start
28,3 Grängen▼Hästbana 1887-
Unknown BSicon "exSTR" Unused track end end
Slotterberget▲Hästbana
Unknown BSicon "exKBSTl" Unknown BSicon "exABZlg"
3,4 Rössbergs gruvor 1887-1907
Unknown BSicon "exBHF"
Sågheden 1887-1907
Unknown BSicon "exABZrg" Unknown BSicon "exKBSTr"
1,3 Petersfors bruk 1887-1907
Unknown BSicon "exBHF"
16 Järnboås 1887-
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Rastälven
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZlg"
0,4 Gammelhyttan(Lindeshyttan) 1888-
Unknown BSicon "exHST"
12 Timansberg 1887-
Unknown BSicon "exHST"
8 Klacka-Lerberg 1887-
Unknown BSicon "exKRWgl" Unknown BSicon "exKRW+r"
►Normalspår 1907-
Unknown BSicon "exLSTR" Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exLSTR"
Vikern-Möckelns JärnvägDegerfors
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exLSTR"
Striberg (övre) 1873-1907
Unknown BSicon "exKRWg+l" Unknown BSicon "exKRWr" Unknown BSicon "exBHF"
Striberg(Normalspår) 1907-
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exABZgl+l"
Nora-Karlskoga JärnvägGyttorp 1874-
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exKBHFa" Unknown BSicon "exKBHFe"
Striberg (nedre)treskenspår 1874-1907
Unknown BSicon "exSTRlf" Unknown BSicon "exSTRrf"
Källor[1][2]

Striberg–Grängens Järnväg (SGJ) var en järnväg i Bergslagen med den ovanliga smalspåriga spårvidden 802 mm. Banan utgick från Vikern-Möckelns Järnväg vid Striberg där det också fanns omlastningsmöjlighet med den normalspåriga Nora-Karlskoga Järnväg. Banan var 28,2 kilometer lång och bibanorna 4,7 kilometer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att Nora-Karlskoga Järnväg 1874 öppnat sin bibana till Striberg fick de koncession den 11 september 1874 för en normalspårig förlängning till Järnboås.[3] Ramens aktiebolag fick 1876 koncession för en järnväg från Nora-Karlskoga Järnväg vid Nora eller Striberg till Grythyttan och vidare till där Vanälven möter Västerdalälven[4]

Ingen av järnvägarna byggdes utan först tio år senare den 4 december 1885 erhöll istället ett antal privatperson koncession på en smalspårig 802 mm järnväg mellan Striberg och Grängen. Koncessionen överfördes till det nybildade Striberg-Grängen järnvägsaktiebolag[5] som blev ett helägt dotterbolag till Nora-Karlskoga Järnväg.

Järnvägsbygget påbörjades 1886 och i november 1887 öppnades banan för allmän trafik. Det byggdes två bibanor, en till Petersfors bruk (1,3 km), och en till Rössbergs gruvor, (3,4 km). Bibanorna lades ner 1907 i samband med ombyggnaden till normalspår.[6] Det byggdes ett 400 meter långt sidospår till Lindesbyhyttan 1888.[7] I Grängen anslöt transportleden för Bredsjö-Grängens trafikaktiebolag som gick över sjöar till Hjulsjö och vidare på hästbana till Bredsjö.[5]

Nora-Karlskoga Järnvägsaktiebolag, som ägare, begärde 1893 att få slå ihop Bredsjö-Grängens Järnväg, Striberg–Grängens Järnväg och Vikern-Möckelns Järnväg till en järnväg. I november 1893 beviljade Kunglig Majestät detta och sammanslagningen verkställdes den 20 april 1894[8] vilket innebar att den 97 km lång smalspåriga järnvägen Bredsjö-Degerfors Järnväg (BDJ) bildades.

Bolaget beslutade 1903 att bandelen Striberg-Grängen-Bredsjö skulle byggas om till normalspår 1435 mm. Den ombyggda banan öppnade den 15 november 1907 som en del av Nora Bergslags Järnväg. I samband med ombyggnaden skedde en omläggning till en kortare sträckning av banan mellan den nybyggd station i Striberg som var den tredje stationen i Striberg och den smalspåriga banvallen vid Bälsjön (Bälgsjön). Vid Sågheden som upphörde fick banan en ny sträckning och Klacka-Lerberg station flyttades. Det fanns även ytterligare mindre linjeomläggningar.[2] Bansträckningen Grängen-Striberg revs 1979-1980 av Nora Bergslags Järnväg.[9]

Efter en planerad rekonstruktion 1905 köptes Nora-Karlskoga Järnvägs tillgångar där Striberg–Grängens Järnväg ingick av nybildade Nora Bergslags Järnvägsaktiebolag.[10]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Striberg–Grängens Järnväg köpte inför öppnandet ett lok och 20 godsvagnar men trafiken hanterades av Vikern-Möckelns Järnväg.[11] Antal godsvagnar utökades 1888 till totalt 60.[7]

Persontrafik på normalspåret lades ner den 22 maj 1966 och godstrafiken upphörde den 11 juni 1979.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lantmäteriet Historiska kartor Striberg Grängen jernväg
  2. ^ [a b] Lantmäteriet Historiska kartor Nora Bergslags Järnväg
  3. ^ SVERIGES OFFICIELA STATISTIK ALLMÄNNA VÄG- OCH VATTENBYGGNADER 1874
  4. ^ SVERIGES OFFICIELA STATISTIK ALLMÄNNA VÄG- OCH VATTENBYGGNADER 1876
  5. ^ [a b] SVERIGES OFFICIELA STATISTIK Befallningshafvandes femårsberättelser 1881—1885 ÖREBRO LÄN
  6. ^ SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN 1907
  7. ^ [a b] SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN 1888
  8. ^ SVERIGES OFFICIELA STATISTIK ALLMÄN SVENSK JERNVÄGSSTATISTIK 1893
  9. ^ [a b] JÄRNVÄGAR i ÖREBRO LÄN Nora Bergslags järnväg (NBsJ/NBJ)
  10. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar NKJ, Nora - Karlskoga Järnväg
  11. ^ SVERIGES OFFICIELA STATISTIK VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN 1897