Styltsnäppa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Styltsnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Stilt Sandpiper NJ.jpg
Styltsnäppa i vinterdräkt.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteCalidris omdiskuterat
ArtStyltsnäppa
C. himantopus
Vetenskapligt namn
§ Calidris himantopus
Auktor(Bonaparte, 1826)
Synonymer
  • Micropalama himantopus
Hitta fler artiklar om fåglar med

Styltsnäppa (Calidris himantopus) är en liten vadare som placeras i familjen snäppor.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

I vinterkvarter, Quintana, Texas i maj.

Styltsnäppan påminner om spovsnäppan med sin mörka näbb med nedåtböjd spets, långa hals, ljusa ögonbrynsstreck och vita undergump. Den tydligaste skillnaden är styltsnäppans mycket långa ljust grönaktiga ben. I flykten uppvisar den inte heller något tydligt vingband.

Adult i häckningsdräkt är distinkt med kraftigt svartvit streckad undersida och med rödaktigt hjässidesband och örontäckare som kontrasterar mot det ljusa ögonbrynsstrecket. Ovansidan är brun där fjädrarna har mörka centra och tunn vit bräm. I vinterdräkt är den övervägande grå på ovansidan och vit undertill.

Juvenilen påminner om adulten med sin tydliga huvudteckning och brunaktig ovansida, med saknar streckningen på undersidan.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Styltsnäppan påminner om de mindre Calidris-vadarna men genom Dna-sekvensering har man inte kunnat avgöra huruvida arten borde placeras i släktet Calidris eller i det egna släktet Micropalama.[3] Dess närmsta släkting förefaller vara spovsnäppa.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Styltsnäppan är en långflyttare som häckar i Nordamerika i fyra huvudsakliga utbredningsområden. De två största är i norra Alaska och norra Kanada. Utöver detta häckar den i ett område väster om Hudson Bay i Nunavut och Manitoba och slutligen i Polar Bear Provincial Park i norra Ontario vid västra stranden där James Bay möter Hudson Bay.[5] Styltsnäppan övervintrar från södra Texas och Florida i södra USA, via till centrala Sydamerika så långt söderut som Buenos Aires.[5] Den uppträder som sällsynt gäst i Västeuropa, Japan och norra Australien.[6] I Sverige har styltsnäppa endast observerats fyra gånger, den första på Öland 1963 och senast i Norduppland 2012.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Styltlöparen häckar på öppen arktisk tundra. Den placerar sitt bo direkt på marken och lägger i genomsnitt fyra ägg. Inför häckningen ägnar sig hanen åt spelflykt. Utanför häckningssäsongen uppträder arten oftare vid sötvatten än ute vid kusten. De födosöker i våt lera, och lever främst av insekter och ryggradslösa djur som de lokaliserar med synen.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Calidris himantopus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Thomas et al., 2004
  4. ^ Jehl, Jr., Joseph R.. ”Breeding Biology and Systematic Relationships of the Stilt Sandpiper” (PDF). The Wilson Bulletin "85" (2): ss. 115–147. http://elibrary.unm.edu/sora/Wilson/v085n02/p0115-p0147.pdf. 
  5. ^ [a b] BirdLife International & NatureServe (2014) Bird Species Distribution Maps of the World. 2012. Calidris himantopus. The IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3, läst 2014-12-10
  6. ^ Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. sid. 384–385. ISBN 0-395-60237-8 
  7. ^ Styltsnäppa, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]