Konstnärsnämnden
| Konstnärsnämnden | |
 | |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
|---|---|
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-3252 |
| Myndighetschef | Mika Romanus, direktör och myndighetschef departement=Kulturdepartementet |
| Instruktion | [1] |
| Webbplats | www.konstnarsnamnden.se |
Konstnärsnämnden är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Kulturdepartementet. Nämnden delar varje år ut cirka 200 miljoner kronor i stipendier och bidrag till konstnärer inom bild och form, musik, teater, dans och film. Till Konstnärsnämndens uppdrag hör också att göra utredningar i konstnärspolitiska frågor samt analyser av konstnärernas sociala och ekonomiska villkor.
Konstnärsnämndens uppgifter[redigera | redigera wikitext]
Konstnärsnämnden är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Konstnärsnämndens övergripande uppgift är att främja möjligheter för konstnärer att vidareutveckla sitt konstnärskap. Detta sker genom
- Att lyfta konstnärspolitiska frågor nationellt och internationellt i dialog med andra myndigheter och organisationer
- Att genom bevakning och analys fördjupa och sprida kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala villkor samt förutsättningar för konstnärligt skapande
- Att ge ekonomiskt stöd i form av stipendier och bidrag
- Att utveckla konstnärers möjligheter till internationellt och interkulturellt kulturutbyte
Konstnärsnämnden ska genom sin verksamhet förverkliga de kulturpolitiska, och särskilt de konstnärspolitiska målen.
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Konstnärsnämnden leds av en styrelse med högst elva ledamöter. De utses av regeringen, varav fem kan tillsättas efter förslag från konstnärsorganisationer. Myndigheten har ca 40 medarbetare. Ordförande i Konstnärsnämndens styrelse är Ellen Wettmark och direktör för myndigheten är Mika Romanus.
Beslut om stipendier och bidrag[redigera | redigera wikitext]
Besluten om fördelning av stipendierna och bidragen fattas i huvudsak av dessa organ inom nämnden:
- styrelsen för Sveriges Bildkonstnärsfond
- arbetsgruppen för musik
- arbetsgruppen för teater- och film
- arbetsgruppen för dans och cirkus
- Kulturbryggan
I dessa grupper sitter först och främst konstnärer från de olika områdena samt andra professionellt verksamma.
År 2017 belyste Sveriges Radios Kaliber risken för vänskapskorruption när de som delar ut bidrag känner dem som får bidragen.[1] Enligt Konstnärsnämndens policy konstituerar vänskap inte jäv, vilket enligt professor Olle Lundin är lagstridigt.[2]
Sveriges Bildkonstnärsfond[redigera | redigera wikitext]
Sveriges Bildkonstnärsfond är ett organ inom Konstnärsnämnden. Varje år lämnar staten en visningsersättning till fonden för den konst som används i offentliga rum till glädje och nytta för allmänheten. Riksdag och regering ger riktlinjer för hur dessa pengar ska fördelas i form av stipendier och bidrag. Bildkonstnärsfondens styrelse utses av regeringen och består av högst tretton ledamöter. Sju utses efter förslag som får lämnas av konstnärsorganisationer. Arbetsgrupperna består av tolv till tretton ledamöter och utses av nämndens styrelse
Utredning och analys[redigera | redigera wikitext]
Konstnärsnämnden bevakar och analyserar kultur- och konstnärspolitiska frågor samt utreder och informerar om konstnärers ekonomiska och sociala villkor. På Konstnärsnämndens webbplats finns vägledande information till konstnärer i frågor om bland annat skatte- och trygghetssystemen Myndigheten är även remissinstans, samverkanspart i regeringsuppdrag och bevakar konstnärsfrågor på EU- och internationell nivå.
Stipendier och bidrag[redigera | redigera wikitext]
Konstnärsnämnden fördelar ett brett spektrum av stipendier och bidrag till yrkesverksamma konstnärer inom bild, form, dans, film, musik och teater. Stödet riktar sig främst till enskilda frilansande konstnärer, bosatta i Sverige och/eller med sin konstnärliga verksamhet här. Varje år delar Kulturbryggan också ut drygt 20 miljoner kronor till projekt som på olika sätt strävar efter att förnya och utveckla kulturområdet. Totalt delar Konstnärsnämnden varje år ut cirka 120 miljoner kronor i stipendier och bidrag.
Drygt hälften av de stipendier och bidrag som Konstnärsnämnden delar ut tilldelas konstnärer inom bild och form genom Sveriges Bildkonstnärsfond och gäller främst arbetsstipendier. Bidragen till konstnärer inom musikområdet uppgår till 21 miljoner kronor, medan dans får 9 miljoner, film 8 och teater 6 miljoner kronor. Inom området dans och teater behandlar nämnden ansökningar även från performance- och cirkusartister. Dramatiker får stöd av Sveriges författarfond. Institutioner och fria grupper kan söka bidrag hos Statens Kulturråd.
Varje år behandlar nämnden cirka 8 000 ansökningar från verksamma konstnärer. Omkring 1 700 av de sökande tilldelas stipendium eller bidrag i någon form. Grundkriteriet är konstnärlig kvalitet och ekonomiskt behov. Nämnden strävar även så långt det är möjligt efter mångfald och spridning av stödet inom olika konstformer, ålder, kön och geografiskt i landet.
Långtidsstipendium[redigera | redigera wikitext]
Det beviljas även 10-åriga långtidsstipendier som beslutas av styrelsen. Nuvarande stipendiater (uppdateras regelbundet) .[3]
Särskilda stipendier[redigera | redigera wikitext]
Bildkonstnärsfondens Stora stipendium[redigera | redigera wikitext]
Sveriges Bildkonstnärsfonds Stora stipendium på 300 000 kr tilldelas aktiva bild- och formkonstnärer som med en mycket hög konstnärlig kvalitet har och har haft stor betydelse för nya generationer av konstnärer.
Birgit Cullberg-stipendiet[redigera | redigera wikitext]
Konstnärsnämndens Birgit Cullberg-stipendium på 100 000 kr ges varje år till en ung koreograf. Stipendiet inrättades av regeringen i samband med Birgit Cullbergs 90-årsdag och delades ut första gången 1999. Det annonseras inte ut, utan fördelas utan ansökan av arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer.
Dynamostipendiet[redigera | redigera wikitext]
Dynamostipendiet går varje år till en eller flera personer som har betydelse för andra konstnärer genom att de skapar möjlighet för dem att visa sin konst och möta en publik. Stipendiaterna behöver inte själva vara konstnärer. Stipendieloppet är 150 000 kr och delas ut utan ansökan.
Mai Zetterling-stipendiet[redigera | redigera wikitext]
Konstnärsnämndens Mai Zetterling-stipendium ges till en filmregissör med hög konstnärlig kvalitet som vidgar gränserna för kort- eller dokumentärfilm. Stipendiet är på 200 000 kr och fördelas utan ansökan.
Per Ganneviks stipendium[redigera | redigera wikitext]
Per Ganneviks stipendium delas ut av Per Ganneviks stiftelse för kulturella ändamål, som förvaltas av Konstnärsnämnden. Varje år delas fem stipendier om vardera 500 000 kronor ut till konstnärer inom bild och form, musik, teater, dans och film.
Stora Musikstipendiet[redigera | redigera wikitext]
Stora musikstipendiet delas ut en gång per år till en aktiv och gränsöverskridande musikkonstnär med ett betydelsefullt konstnärskap, som tillför musikkonsten och publiken nya dimensioner och som inspirerar nya generationer av musikkonstnärer. Stipendiet är på 300 000 kr.
Stora teaterstipendiet[redigera | redigera wikitext]
Stora teaterstipendiet delas ut en gång per år till en teaterkonstnär som förvaltar teaterkonstens hantverk och ställer sin expertis i det dramatiska berättandets tjänst. Stipendiet är på 200 000 kr.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Lena Pettersson. "Musiker emellan – var hamnar skattemiljonerna?", Kaliber den 4 september 2017, läst den 10 september 2017.
- ^ Lena Pettersson. "Konstnärsnämnden kritiseras för jäv", Kaliber den 4 september 2017, läst den 10 september 2017.
- ^ "Tidigare långtidsstipendiater per konstområde Arkiverad 19 april 2020 hämtat från the Wayback Machine.", konstnarsnamnden.se. Åtkomst den 9 mars 2019.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||