Styrman Karlssons flammor (film, 1938)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Styrman Karlssons flammor
(Styrman Karlssons flammor)
GenreDrama
RegissörGustaf Edgren
ProducentStellan Claësson
ManusOscar Rydqvist och Oscar Hemberg efter Sigge Strömbergs romaner
SkådespelareAnders Henrikson, Karin Swanström, Hjördis Petterson
OriginalmusikEric Bengtson
ProduktionsbolagAB Svensk Filmindustri
Premiär1938
Speltid95 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb
För stumfilmen från 1925, se Styrman Karlssons flammor (film, 1925).
För boken och pjäsen, se Styrman Karlssons flammor.

Styrman Karlssons flammor är en svensk dramafilm från 1938 regisserad av Gustaf Edgren.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Styrman Karlsson och hans flickvän Blenda är på Tivoli i Stockholm. Där utnyttjar de alla förlustelser som berg- och dalbanan, radiobilarna osv. De promenerar senare under Djurgårdens ekar och det framgår att Karlsson skall resa iväg med barken Maria Albertina. Han säger att det skall bli hans sista långresa innan de gifter sig och svär evig trohet.

Vi ser Maria Albertina seglande i brisen. Man närmar sig Sydney i Australien och siktar två personer som havererat och som tas ombord. Det är engelsmannen Lord Cecil Burke och Bessie Mathiesen som bor i Sydney, där hennes mor vill att hon skall gifta sig med lorden. I London har hon dock en arvtant som istället vill att hon skall gifta sig med hennes brorson William. På återresan från Sydney är Bessie med ombord. Kapten Sjögren kände Bessies far, den norske kaptenen Mathiesen, som gick i land när han gifte sig. Bessies mor är en societetsfjolla som aldrig kunnat förlika sig med att hennes man inte fanns med i adelskalendern. Den manhaftiga Bessie, som bland annat visar att hon kan klättra i riggen som en sjöman, får veta att Kalle är förlovad men försöker ändå slå an på honom.

I London avhämtas Bessie av William som kör henne till arvtantens gods, Stonebridge Castle. Han anförtror henne att han redan är gift men inte törs tala om det för tant Ragna, som skulle göra honom arvlös. Det vore bättre om hon låtsas vara gift eftersom tanten är ganska svag för henne. Det skulle lösa alla problem, säger han. Då låter Bessie bilen vända och när man kommer tillbaka till godset har man med sig Kalle som hon presenterar som sin nye man. Tant Ragna tror först att han är en sol och vårare som är ute efter hennes pengar men Kalle uppträder så rättframt, vilken ingen tidigare vågat i hennes sällskap, att hon blir övertygad och fäster sig vid honom. Hon konstaterar att ”vi skandinaver” har fått en extra portion av det man kallar heder. Bessie lockar tillbaka Kalle till fartyget med ett falskt telegram och ger honom ett brev med en penningsumma som ”tack för hjälpen”. Detta övertygar Kalle om att åka hem till Sverige för gott och gifta sig med Blenda. Men i London får han ett brev från henne med en ring och ett meddelande om att hon gift sig med en annan.

Detta gör att Kalle super sig fram genom olika barer och återgår sedan till Maria Albertina som seglar bort över haven. Vid ett uppehåll i en hamn råkar han sätta kapten Sjögren i klistret genom att en samvetslös bartender på Grand Hotell lurar honom att skriva ett friarbrev på grekiska, som i själva verket är ett äktenskapslöfte undertecknat av fartygets kapten. Allt för att sedan kunna idka utpressning. Eftersom polisen därigenom är ute efter honom flyr han vidare till Libertad för att där åter ansluta till Maria Albertina. Men där blir han ilurad knockoutdroppar av den fala Juanita och shanghajas av ett smugglarband lett av ”Söderhavsskräcken”.

Då kommer William till Sydney och meddelar att tant Ragna, som nyss dött, har skrivit ett nytt testamente där det heter att om inte Bessie inom tre månader kan uppvisa papper på att hon är gift med Kalle, så går pengarna till föreningen ”Arbetet adlar”. Man försöker finna på råd och lord Cecil föreslår att man hittar Kalle, låter honom gifta sig med Bessie och sedan låta henne ta ut snabbskilsmässa, så kan hon gifta om sig med honom och pengarna är räddade. Bessie låter efterlysningen gå ut i radion. Det har också tidigare framgått att hon fortfarande tänker mycket på honom.

Kalle som finns ombord på smugglarfartyget lyckas uppfatta meddelandet när han hör på det svenska radioprogrammet. På okända vägar tar han sig till Sydney och dyker upp i Bessies hem. När han blir klar över vad som planerats blir han betänksam och säger att en svensk sjöman inte säljer sig för pengar men går till sist motvilligt med på bröllopet, om Bessie sedan får välja själv. Han hade dessutom trots allt fått tillfälle att avslöja och sätta dit ”Söderhavsskräcken” genom att han lockats till Sydney av Bessie. Den tänkta komplotten att avslöja honom på bröllopsnatten med en annan kvinna går dock om intet genom att det är Bessie själv som till sist finns på hotellrummet när det övriga sällskapet anländer. Det nygifta paret seglar hem till Sverige på Maria Albertina, där Kalle nu blivit kapten. Vid infarten i Stockholms skärgård kan han nu presentera de kära och välbekanta hemskären.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen premiärvisades 19 september 1938 på biograf Skandia i Stockholm. Förlagan var författaren Sigge Strömbergs romaner Styrman Karlssons flammor och Styrman Karlssons bröllopsresa som utgavs 1918 respektive 1919. För foto svarade Martin Bodin. Edgren gjorde en stumfilmsinspelning av Styrman Karlssons flammor 1925. Tre skådespelare medverkade i bägge filmerna, Karin Swanström, Knut Lambert och Nils Whiten. I Danmark gjorde Annelise Reenberg en dansk version av samma romaner 1958 med titel Styrmand Karlsen

Rollista i urval[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

  • Land ohoj, kompositör och text Lasse Dahlqvist, sång Lasse Dahlqvist och Ludde Gentzel
  • Min skål, din skål, alla vackra flickors skål, kompositör Jules Sylvain, text Jokern och Gösta Stevens, sång Gudrun Bentzen, Anders Henrikson och Siri Olson
  • Hala hem för Maria Albertina, kompositör och text Lasse Dahlquist, sång Lasse Dahlquist
  • Styrman Karlssons hambo, kompositör Jules Sylvain, text Gammel-Olle, instrumental
  • Linnéa eller En titt i sjömanskistan ( Jag har skrivit till min flicka), kompositör och text Evert Taube, sång Ludde Gentzel
  • he Lambeth Walk (Lambeth Walk/Här ska dansas Lambeth Walk), kompositör och text Noel Gay och Douglas Furber, svensk text Kar de Mumma och Gardar, instrumental framförs med dans av Anders Henrikson och Holger Rosenquist
  • Querida muchacha, kompositör och text Lasse Dahlquist, sång Anders Henrikson
  • Juanita (Juanita dansar, kompositör och text Lasse Dahlquist, dans Marianne Aminoff
  • Calle Schewens vals (I Roslagens famn på den blommande ö), kompositör och text Evert Taube, instrumental.
  • Der fliegende Holländer. Uvertyr (Den flygande holländaren. Uvertyr), kompositör Richard Wagner, instrumental.
  • Chin, Chin, Chinaman. ur The Geisha (Chip Chop Chinaman. ur Geishan), kompositör Sidney Jones text Harry Greenbank svensk text Ernst Wallmark, instrumental.
  • Pagan Love Song (Söderhavets sång), kompositör Nacio Herb Brown, engelsk text Arthur Freed, instrumental.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]