Styvt braxengräs

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Styvt braxengräs
Isoetes lacustris
519 Isoetes lacustris.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassLummerväxter
Lycopodiopsida
OrdningBraxengräsordningen
Isoetales
FamiljBraxengräsväxter
Isoetaceae
SläkteBraxengräs
Isoetes
ArtIsoetes lacustris
Vetenskapligt namn
§ Isoetes lacustris
AuktorL. 1753
Synonymer
Isoetes tuckermani var. harveyi (Eaton) Clute
Isoetes morei D. Moore
Isoetes leiospora Klinggraff.
Isoetes hieroglyphica A. A. Eat.
Isoetes brochonii Moteley
Isoetes atrovirens Th. Fr.
Calamaria lacustris (Linné) Kuntze
Hitta fler artiklar om växter med

Styvt braxengräs, tidigare vårtsporigt braxengräs, Isoetes lacustris,[1][2] är en lummerväxt som beskrevs av Carl von Linné 1753 i Species Plantarum.[3] Styvt braxengräs ingår i släktet braxengräs, och familjen braxengräsväxter.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Styvt braxengräs växer på sand- och dybottnar i näringsfattiga sjöar och lugna vattendrag, ofta på ett par meters djup, i norra och centrala Europa, sydvästut till norra Spanien och med en isolerad förekomst i Bulgarien.[4][5][6] Den förekommer i hela Norden, inklusive Island, men den är sällsynt i kalktrakter: Den saknas således på Öland och Gotland, och i Danmark förekommer den endast i Jylland.[7]

Arten är även uppgiven för östra Nordamerika (Grönland, Kanada och USA).[8] Dessa förekomster anses dock ofta tillhöra en egen art, Isoetes macrospora[9][10], men går ej att säkert skilja från europeiska former annat än på utbredningen.[11][12] I Nordamerika förekommer ytterligare en form, Isoetes hieroglyphica som stundom betraktas som egen art[9][13][14] och stundom inkluderas i I. lacustris[10][11].

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Styvt braxengräs bildar rosetter med 5-15(-40) cm långa, styva, raka eller skärformigt krökta, halvtrinda, kortspetsade, mörkgröna, ogenomskinliga blad, utgående från en kort knölstam och med ett litet triangulärt snärp (se 3 i figuren). Rötterna är gaffelgrenigt delade och bruna. Sporgömmena i de vidgade bladbaserna (3 i figuren) täcks till minst hälften av en triangulär hinna (velum - 4 i figuren). Makrosporerna (5 och 6 i figuren) är 530 till 700 μm stora (över 600 μm i genomsnitt), har vårtig till rynkig yta (hos f. hieroglyphica bildande ett nät av rundade eller släta åsar[15]) och är gråaktiga i torrt tillstånd.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Artnamnet lacustris betyder "sjö-", från latin lacus, "sjö" (alltså "sjö-Isoetes").[16]

Det svenska namnet "braxengräs" kommer av att växten rycks loss och flyter upp till ytan under braxens lek.[17] Även på norska (brasmegras), danska (brasenføde), tyska (Brachsenkraut) och finska (lahnanruoho - lahna=braxen) ingår braxen i namnet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Isoëtes lacustris - styvt braxengräsDyntaxa.
  2. ^ Styvt braxengräs Isoëtes lacustrisArtdatabanken.
  3. ^ Carl von Linné, 1753, Species Plantarum, vol. 2, sid. 1100.
  4. ^ Isoetes lacustris på Eur+Med PlantBase.
  5. ^ Isoetes lacustris i Eric Hultén, 1986, Atlas of North European vascular plants north of the Tropic of Cancer. ISBN 9783874292634
  6. ^ Isoetes lacustris utbredning i Flora Europaea.
  7. ^ Isoetes lacustris i Eric Hultén, 1971, Atlas över växternas utbredning i Norden, karta 10. Generalstabens litografiska anstalts förlag, Stockholm.
  8. ^ Isoetes lacustris på Native Plant Trust.
  9. ^ [a b] Nathaniel Lord Britton & Addison Brown, 1970, An Illustrated Flora of the Northern United States and Canada, volym 1: Ophioglossaceae to Polygonaceae; ferns to buckwheat, sid. 50. ISBN 9780486226422
  10. ^ [a b] Isoetes lacustris på The Isoetes Page - Website of the Isoetes Research Group.
  11. ^ [a b] Isoetes lacustris i Flora of North America.
  12. ^ Isoetes macrospora Arkiverad 22 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine. anses som synonym till I. lacustrisWorld Flora Online.
  13. ^ Isoetes hieroglyphica på Native Plant Trust.
  14. ^ Isoetes hieroglyphica på World Flora Online.
  15. ^ Norma Etta Pfeiffer, 1922, Monograph of the Isoetaceae i Annals of the Missouri Botanical Garden 9:2, sid. 194.
  16. ^ Erik Wikén, 1961, Latin för botanister och zoologer, sid. 171.
  17. ^ "Då braxen leker, går han på bottnen och rotar, vid vilken tid åtskilliga blader flyta till landet av ett gräs utan blommor, det inbyggarne kalla braxnagräs och är detsamma med denna Isoëtes". 6 augusti i Carl von Linné, 1749, Skånska resa.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]