Subotica

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Subotica - Rådhuset
Subotica i Serbien

Subotica (serbiska kyrilliska: Суботица, ungerska: Szabadka, tyska: Maria-Theresiopel eller Theresiopel) är en stad i norra Serbien i provinsen Vojvodina som ligger nära gränsen till Ungern. Staden har 99 000 invånare (kommunen har 148 000). Subotica är en multietnisk stad med många folkgrupper. De flesta av invånarna är ungrare (38,5%), därefter serber (24,1%), kroater (11,2%) m.fl.

Subotica är en industristad och i byarna runt om staden bedrivs jordbruk, då jorden i området är extremt fertil (precis som i stort sett hela Vojvodina).

Subotica har en järnvägsstation som också är den station där gränskontroll sker på internationella tåg som går mellan Serbien och Ungern. Under 1990-talet var detta en besvärlig gränsstation att passera då det pågick konflikerBalkan.

En betydande del av stadens byggnader är i jugendstil, något som är unikt för Serbien. Stadshuset (byggt 1908-1910) samt synagogan (byggd 1902) hör till de vackraste byggnaderna. Andra intressanta byggnader i staden är en synagoga byggd på 1600-talet, den ortodoxa kyrkan från 1700-talet, samt de katolska kyrkorna från 1723 och 1797.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Subotica kommer från det serbiska ordet subota som betyder lördag. Subotica kan då översättas som lilla lördagen. Staden nämns första gången med det namnet 1679. Första gången staden nämns är annars 1391, då som Zabadka, en liten stad i Konungariket Ungern. Stadens ungerska namn, Szabadka, kommer från ordet szabad som betyder fri. 1743 ändrades stadens namn till Szent-Maria' och 1779 till Maria-Theresiapolis, efter Maria Teresia av Österrike. Namnet byttes sedan tillbaka 1811. På den tiden ingick Subotica i Österrike-Ungern.

Den gamla teatern
Synagoga

Åren 1542-1686 var Subotica ockuperat av Osmanska riket. Efter den perioden var det inte mycket som återstod av den gamla staden. Även befolkningenstrukturen ändrades; många invånare flydde och andra flyttade senare in, mest serber som flyttades dit av turkarna. Serberna deltog senare tillsammans med ungrare i frihetskrig mot ockupationsmakten, som ledde till att Subotica 1697 blev en del av det sk gränslandet som var en militärzon mellan Habsburg och Osmanska riket. De serbiska familjer som deltog i frihetskrigen fick stora privilegier. De togs senare bort, vilket ledde till att de flesta serberna lämnade staden i protest. De grundade Aleksandrovo, som idag är en stadsdel i Subotica.

Efter första världskriget ingick Subotica i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (senare Jugoslavien). Under en period var Subotica Jugoslaviens tredje största stad, efter Belgrad och Zagreb. Under andra världskriget ockuperades Jugoslavien av Axelmakterna och Subotica annekterades av Ungern. Staden förlorade då 7 000 av sina invånare. Intressant är att majoriteten av Suboticas partisaner (gerillan som organiserades av Tito mot axelmakterna) utgjordes av etniska ungrare. Efter krigen moderniserades Subotica. I och med balkankrigen på 1990-talet flydde många serber från Bosnien, Kroatien och Kosovo till staden.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Följande orter ligger i Subotica kommun:

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]