Sukralos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sukralos
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn 1,6-diklor-1,6-dideoxi-β-D-fruktofuranosyl-4-klor-4-deoxi-α-D-galaktopyranosid
Övriga namn 1',4,6'-triklorgalaktosukros
triklorsukralos
E955
Kemisk formel C12H19Cl3O8
Molmassa 397,64 g/mol
CAS-nummer 56038-13-2
SMILES O[C@H]1[C@H](O)[C@@H](CCl)O[C@](CCl)1O[C@@H]2[C@H](O)[C@@H](O)[C@@H](Cl)[C@@H](CO)O2
Egenskaper
Löslighet (vatten) 283 g/l
Smältpunkt 125 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Sukralos (på engelska sucralose) är ett i princip kalorifritt konstgjort sötningsmedel. Dess E-nummer är E 955 och är 500-600 gånger sötare per viktenhet än vanligt socker, sackaros, vilket gör det dubbelt så sött som sackarin och fyra gånger så sött som aspartam. Det tillverkas av vanligt socker genom en process som ersätter tre OH-grupper i sockermolekylen med tre kloratomer. Till skillnad från aspartam tål sukralos upphettning och även sura eller basiska miljöer, vilket gör att det kan användas i exempelvis bakning eller i produkter med lång hållbarhet. Sukralos bryts ner mycket långsamt i naturen.

Substansen är vattenlöslig och kan därför till skillnad från vissa liknande ämnen inte lagras i organisk vävnad, dvs. inte i människan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sukralos skapades genom syntes 1976 i ett forskningssamarbete mellan det brittiska företaget Tate & Lyle och Queen Elizabeth College. Det blev först godkänt för användning i Kanada 1991, senare USA 1998 och i EU 2004. För närvarande är sukralos godkänt i över 40 länder.[källa behövs] I Sverige finns sötningsmedlet att köpa som flytande, sacketter och som pulver.

Sötningsmedlet säljs under varumärket Splenda i vissa länder, bl.a. USA (då uppblandat med något fyllnadsmedel, vanligtvis maltodextrin, för att volymen i portionsförpackningar inte skall bli för liten).

Eventuella risker[redigera | redigera wikitext]

Sukralos har kritiserats för att de eventuella riskerna inte sägs blivit tillräckligt utredda. Sötningsmedlet har inte fått lika massiv kritik som aspartam men är ändå ifrågasatt bland annat på grund av att det skulle kunna hålla kvar konsumenternas matvanor på den ohälsosamt starkt söta nivå de är på idag (samt att det eventuellt skulle kunna öka den vanliga sockerkonsumtionen genom att man blir ännu mer van vid att allt ska smaka sött), vilket man vill ändra på. Detta gäller även andra lågkalorisötningsmedel.

Sukralos bryts ner mycket långsamt i naturen och de eventuella följderna av naturens oförmåga att snabbt bryta ner substansen har inte utretts. Hur sukralos eventuellt skulle kunna påverka miljön är oklart.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Aftonbladet: Lightläsk kan skada miljön (Nyheter)”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1732008.ab.  080221 aftonbladet.se