Sulafat

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sulafat (γ)
Lyra IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLyran
Rektascension18t 58m 56,62241s[1]
Deklination32° 41′ 22,4003″[1]
Skenbar magnitud ()3,261[2]
Stjärntyp
SpektraltypB9 III[3]
U–B-0,125[2]
B–V-0,047[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-21,1[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -3,09[1] mas/år
Dek.: +1,11[1] mas/år
Parallax ()5,26 ± 0,27[1]
Avstånd620 ± 30  (190 ± 10 pc)
Detaljer
Massa5,76[5] M
Radie15,40[5] R
Luminositet2 430[5] L
Temperatur10 000[5] K
Metallicitet+0,15[5]
Vinkelhastighet71-72[6] km/s
Andra beteckningar
Gamma Lyrae, Lyrae, BD + 32° 3286, 14 Lyrae, HR 7178, HD 176437, HIP 93194, SAO 67663, FK5 713.[7]

Sulafat eller Gamma Lyrae (γ Lyrae, förkortat Gamma Lyr, γ Lyr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Lyran. Den har en skenbar magnitud på 3,3,[2] är klart synlig för blotta ögat och den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 15,1 mas,[1]beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 620 ljusår (190 parsek) från solen. På detta avstånd minskas stjärnans skenbara magnitud med en skymningsfaktor på 0,12 ± 0,03 på grund av interstellärt stoft.[5]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Gamma Lyrae har de traditionella namnen Sulafat (Sulaphat), från den arabiska السلحفاة al-sulḥafāt, "sköldpadda" och Jugum,[8] från det latinska iugumet, "ok". Anknytningen till sköldpaddor är att fina lyror traditionellt gjordes av sköldpadda. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[9] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Sulafat för denna stjärna den 21 augusti 2016 som nu är inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[10]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Gamma Lyrae är en blå jättestjärna av spektralklass B9 III[3], vilket anger att den har uttömt förrådet av väte i dess kärnan och utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa som är 5,7 gånger större än solens massa och en radie som har expanderat till 15 gånger solens radie[11]. Den utsänder från dess fotosfär 2 430[5] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 10 000 K[12] och får den blå-vita färg som är karakteristisk för en stjärna av typ B.

År 1909 identifierade den kanadensiska astronomen Samuel A. Mitchell denna stjärna som en spektroskopisk dubbelstjärna, även om han inte kunde upplösa absorptionslinjerna för komponenterna. Han fann att en omloppsperiod på 25,6 dygn matchade hans mätningar.[13] Den rapporterades som en spektroskopisk dubbelstjärna så sent som 2001,[14] men anses nu vara en enda stjärna[15][16] med en hög rotationshastighet som är vanlig för stjärnor av denna typ.[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Oja, T., "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 65 (2): 405–4
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819
  4. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  5. ^ [a b c d e f g] Challouf, M.; et al. (2014), "Improving the surface brightness-color relation for early-type stars using optical interferometry⋆", Astronomy & Astrophysics, 570: A104, Bibcode:2014A&A...570A.104C, arXiv:1409.1351 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/201423772.
  6. ^ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897–911, Bibcode:2002A&A...393..897R, arXiv:astro-ph/0205255 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20020943
  7. ^ "SULAFAT -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-12
  8. ^ Allen, Richard Hinckley (1899), Star-names and their meanings, G. E. Stechert, p. 287
  9. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  10. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  11. ^ Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
  12. ^ Balachandran, S.; et al. (April 1986), "The chemical composition of algol systems. III - Beta Lyrae-nucleosynthesis revealed", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 219: 479–494, Bibcode:1986MNRAS.219..479B, doi:10.1093/mnras/219.3.479
  13. ^ Mitchell, S. A. (October 1909), "Seven spectroscopic binaries", Astrophysical Journal, 30: 239–242, Bibcode:1909ApJ....30..239M, doi:10.1086/141699
  14. ^ [a b] Adelman, Saul J.; et al. (June 2001), "Elemental abundance analyses with DAO spectrograms. XXV. The superficially normal B and A stars alpha Draconis, tau Herculis, gamma Lyrae, and HR 7926", Astronomy and Astrophysics, 371: 1078–1083, Bibcode:2001A&A...371.1078A, doi:10.1051/0004-6361:20010408
  15. ^ Roberts, Lewis C., Jr.; Turner, Nils H.; ten Brummelaar, Theo A. (February 2007), "Adaptive Optics Photometry and Astrometry of Binary Stars. II. A Multiplicity Survey of B Stars", The Astronomical Journal, 133 (2): 545–552, Bibcode:2007AJ....133..545R, doi:10.1086/510335
  16. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]