Sulawesikuskus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sulawesikuskus
Status i världen: Sårbar[1]
Ailurops ursinus Naemundung 2 North Sulawesi.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningFåframtandade pungdjur
Diprotodontia
ÖverfamiljPhalangeroidea
FamiljKlätterpungdjur
Phalangeridae
SläkteAilurops
ArtSulawesikuskus
A. ursinus
Vetenskapligt namn
§ Ailurops ursinus
Auktor(Temminck, 1824)
Utbredning
Sulawesi Bear Cuscus area.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Sulawesikuskus (Ailurops ursinus[2][3][4][5]) är en pungdjursart som först beskrevs av Coenraad Jacob Temminck 1824. Ailurops ursinus ingår i släktet Ailurops och familjen klätterpungdjur.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten når en absolut längd av upp till 120 cm och svansen är lika lång som huvud och bål tillsammans. Den genomsnittliga vikten ligger vid 7 kg. Ovansidans päls varierar mellan svart, grå och brun och undersidan samt underarmar och skenben är allmänt ljusare. Pälsfärgen är beroende på individens ålder samt av utbredningen. Det finns ganska grova täckhår över en kort underull.[8] Enligt en annan källa är pälsen tät och mjuk.[9] Sulawesikuskus kan använda sin nakna svans som gripverktyg. Den har dessutom två motsättliga "tummar" vid varje hand och en motsättlig stortå vid bakfoten.[8] Huvudet kännetecknas av en avplattad skalle, en kort nos och små öron. Alla fingrar och tår är utrustade med skarpa, spetsiga klor. Liksom hos flera andra pungdjur har honor en pung (marsupium) på buken som skyddar ungarna när de diar.[9]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Pungdjuret förekommer på Sulawesi och på några mindre öar i samma region. Öarna utgörs av lågland och kulliga områden. Arten vistas i tropiska regnskogar samt i människans trädodlingar eller trädgårdar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna bildar oftast par eller mindre flockar med tre eller fyra medlemmar. De klättrar vanligen i växtligheten och vilar stora delar av dygnet. Aktiviteten är inte kopplad till någon särskild dagtid. Sulawesikuskus äter huvudsakligen blad och den föredrar unga blad. För att få proteiner äts även mogna blad (till exempel av ilang-ilang och av Palaquium amboinense), blommor, unga växtskott och omogna frukter.[8]

Honor kan ha upp till två kullar per år med en unge per kull. Annars är fortplantningssättet okänt. Troligen liknar arten i detta avseende andra klätterpungdjur.[8][9]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[6]

  • A. u. flavissimus
  • A. u. furvus
  • A. u. togianus
  • A. u. ursinus

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Ailurops ursinus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-1024.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b c d] Tawny Seaton (2002). ”Bear cuscus” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Ailurops_ursinus/. Läst 14 november 2017. 
  9. ^ [a b c] R. Edwards (2010). ”Bear cuscus”. ARKive. Arkiverad från originalet den 14 november 2017. https://web.archive.org/web/20171114202940/http://www.arkive.org/bear-cuscus/ailurops-ursinus/. Läst 14 november 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]