Sumaksläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sumaksläktet
Rhus glabra.jpg
Korallsumak (R. glabra)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kinesträdordningen
Sapindales
Familj Sumakväxter
Anacardiaceae
Släkte Sumaksläktet
Rhus
Vetenskapligt namn
§ Rhus
Auktor Linné
Arter
Hitta fler artiklar om växter med

Sumaksläktet (Rhus) är ett släkte med omkring 250 arter i familjen sumakväxter.[1][2] Det vetenskapliga släktnamnet Rhus kommer från det grekiska ordet för "sumak". Sumaksläktet är buskar, träd och klätterväxter och det finns både lövfällande och städsegröna arter. Av de lövfällande sumakerna finns många där bladen får vackra höstfärger i rött, orange, gult eller mörkviolett. Några arter får dekorativa röda eller rödbruna frukter.

Några arter, bland annat giftsumak och giftek, placeras ofta i sumaksläktet men anses ibland bilda ett eget släkte, Toxicodendron. Genetiskt skiljer de sig inte så mycket från sumaker, men andra skillnader är att Toxicodendron-arterna är mycket allergena och har gråvita frukter.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Sumaksläktets arter kommer från subtropiska och tempererade områden i hela världen. Den största artrikedomen finns i Nordamerika, Östasien och södra Afrika.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Torkade blad och unga skott av Rhus coriaria från medelhavsområdet och Kanarieöarna innehåller upp till 30 % garvämnen och används till garvning av finare läder, särskilt sådant som även skall färgas, t. ex. marokäng. En annan viktig garvämnesväxt är Rhus semialata, som växer från Himalaja till Japan. Genom stick av en bladlusart bildar den s. k. japanska eller kinesiska galläpplen, av vilka tannin bereds. Som garvämnensväxt används också rönnsamaken (Rhus typhina) från Nordamerika, vilken hos oss är en omtyckt prydnadsväxt.[3]

De torkade bären från en buske inom sumaksläktet som växer vilt i medelhavsområdet kan malas till en krydda, som bland annat används i matlagning i Mellanöstern. Bären köps ofta pulveriserade och ger en syrlig smak istället för citron, åt till exempel libanesiska rätter såsom fattoush.[4]

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Många arter av Rhus är giftiga, särskilt blad och mjölksaft[5]. Några av de kraftigaste ger feber och utslag redan efter beröring.

Dottertaxa till sumaker, i alfabetisk ordning[1][2][redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17210722. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ [a b] Dyntaxa Rhus
  3. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.
  4. ^ Marie-charlotte Jenkinson (18 Maj 2004). ”Bästa kryddguiden” (på Svenska). Allt om Mat: s. 54-55. 
  5. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 60. ISBN 91-20-04445-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]