Summa

Från Wikipedia
Matematiska operationer
Addition (+)
term + term
addend + addend
= summa
Subtraktion (−)
term − term
minuend − subtrahend
= differens
Multiplikation (× eller ·)
faktor × faktor
multiplikator × multiplikand
= produkt
Division (÷ eller /)
täljare / nämnare
dividend / divisor
= kvot
Moduloräkning (mod)
dividend mod divisor = rest
Exponentiering (^)
basexponent = potens
n:te roten (√)
grad radikand = rot
Logaritm (log)
logbas(potens) = exponent
För orten Summa, se Summa (ort)

Summa kallas resultatet av en addition. I uttrycket

kallas talen 1 och 2 termer, medan talet 3 är summan av termerna 1 och 2.

Summasymbolen

Om ett större antal termer ska adderas, kan summan skrivas med hjälp av summasymbolen Σ; den stora bokstaven sigma i det grekiska alfabetet. Joseph Fourier införde sigma som symbol för summation 1820.[1] Istället för att skriva det långa talet kan man använda summasymbolen samman med uteslutningstecken () och skriva:

Detta utläses: "Summa k, då k går från ett till tjugo". Termen k efter sigmatecknet kallas summand. Vill man skriva summan av alla heltal från och med 7 till och med 23 skriver man:

Vill man summera kvadraterna av alla tal från 1 till 5 skriver man:

Ibland skrivs summationsgränserna vid sidan av summatecknet för att spara plats, exempelvis i bråk:

Allmänt, givet en talföljd som man vill summera från 1 till n skriver man:

Summan ovan kan även skrivas

Rent allmänt används summatecknet för att summera en följd av tal där k ska uppfylla något villkor , vilket skrivs

Exempelvis kan vara villkoret att k är ett primtal eller ett udda tal.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Concrete Mathematics, sid. 22
Matematikportalen – portalen för matematik på svenskspråkiga Wikipedia.