Sumpand

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sumpand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hottentot Teal, Anas hottentota at Marievale Nature Reserve, Gauteng, South Africa (20537988773).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
SläkteSpatula
ArtSumpand
S. hottentota
Vetenskapligt namn
§ Spatula hottentota
Auktor(Eyton, 1838)
Synonymer
Hottentotkricka
Anas hottentota
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sumpand[2] (Spatula hottentota) är en afrikansk fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Sumpanden är en mycket liten (30-35 cm) andfågel med mörk hjässa, gräddgula kinder och en diagnostisk mörk fläck från örontäckarna bak i nacken. Den är mycket mindre än ytligt lika rödnäbbad and med blå, ej röd näbb. I flykten syns en grön vingspegel och vit vingbakkant samt svartvit vingundersida. Fågeln är tystlåten, men yttrar ett ljust kvackande när den tar till vingarna.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara och på Madagaskar. Den är en häckande flyttfågel i östra och södra Afrika, från Sudan och Etiopien, västerut till Niger och Nigeria och söderut till Sydafrika och Namibia.[1] I västra Afrika och på Madagaskar är den en stannfågel.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Sumpanden är närmast släkt med de sydamerikanska änderna punaand och silverand. Tillsammans med exempelvis skedand förs de numera oftast till släktet Spatula.[1] Flera genetiska studier visar att dessa står närmare ångbåtsänder i Tachyeres och sydamerikanska änderna i de monotypiska släktena Speculanas, Lophonetta och Amazonetta.[5][6] Flera auktoriteter behåller dem dock fortfarande i Anas, bland annat BirdLife Sverige.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Sumpanden lever i små grupper eller i par. Den häckar året runt, och häckningen är beroende av nederbörd. Boet byggs av vegetation och placeras ovan vattnet i trädstubbar och dylikt. Ungarna lämnar boet snart efter att de är kläckta och modern skyddar dem bara från predtorer och för dem till områden med föda.[7] Sumpanden är allätare och föredrar mindre grunda vatten.[8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Spatula hottentota Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ Johnson, K.P., and M.D. Sorenson (1999), Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): A comparison of molecular and morphological evidence, Auk 116, 792-805.
  6. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
  7. ^ "Hottentot Teal Fact Sheet, Lincoln Park Zoo" Arkiverad 19 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ http://www.birdlife.org/datazone/species/index.html?action=SpcHTMDetails.asp&sid=465&m=0#

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]