Hoppa till innehållet

Sumpcettia

Från Wikipedia
Sumpcettia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCettior
Cettiidae
SläkteCettia
ArtSumpcettia
C. cetti
Vetenskapligt namn
§ Cettia cetti
AuktorTemminck, 1820
Utbredning

Sumpcettia[2] (Cettia cetti), tidigare cettisångare, är en fågel, den enda europeiska representanten i familjen cettior (Cettiidae).[3] Fågeln förekommer från södra England och södra Europa österut till Afghanistan samt i Nordafrika. Tillfälligt ses den norr om utbredningsområdet, med tre fynd i Sverige.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Sumpcettian är en medelstor sångare som mäter 13–14 centimeter och som väger 12–18 gram[4]. Den adulta fågeln har brun rygg, vitaktigt grå undersida, bred stjärt och korta vingar. Könen är lika, som hos de flesta sångare.

Hanarna upptäcks främst genom sin högljudda sången. Honan är mycket svår att observera, eftersom hon inte sjunger. Sången utgörs av ett metaliskt rytmiskt läte plitt, plitt-plytt!... titjutt-titjutt-titjutt tjytt, tjutt! som brukar beskrivas som: Hör hit!... vad heter jag?... Cetti-Cetti-Cetti, just det![5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Sumpcettian häckar i södra Europa och södra Asien, så långt österut som till Afghanistan. Den häckar även i nordvästra Afrika samt utmed Frankrikes västkust upp till södra England. Arten är oftast stannfågel i Europa, men östliga populationer flyttar korta sträckor. Tillfälligt ses den sällsynt norr om utbredningsområdet.

Sumpcettian delas in i tre underarter med följande utbredning:[3][6]

I Sverige har den påträffats vid tre tillfällen, dels två individer ringmärkta i Ottenby, Öland 1977 och 1998, dels en sjungande individ vid Älvviken norr om Nynäshamn i Södermanland 2007. Den senare har bestämts till den östliga underarten albiventris.[7]

Ytterligare en observation gjordes den 21 april 2025 i Albäcksskogen i Trelleborg. Individen återfanns ett par veckor senare och sågs under resten av maj och början av juni[8]

Sumpcettia placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae). DNA-studier[9] har dock visat att arterna i familjen inte är varandras närmaste släktingar och har därför delats upp i ett antal mindre familjer. Sumpcettia med släktingar förs idag till familjen cettior (Cettiidae[6] eller Scotocercidae[3]) som är nära släkt med familjen stjärtmesar (Aegithalidae).[3] Även de två afrikanska hyliorna, numera urskilda i egna familjen Hyliidae anses höra till gruppen, liksom lövsångare.

Även släktet Cettia har genomgått stora förändringar som resultat av genetiska studier.[10] Sumpcettian är i själva verket närbesläktad med den kraftigt avvikande gulstrupiga cettian tidigare i Tesia, medan ett stort antal liknande arter är mer avlägset släkt och bryts ut till det egna släktet Horornis. Alström et al 2011 beskriver icke-monofylin i Cettia som "troligen en av de mest extraordinära exemplen på missförstått släktskap i ett fågelsläkte".[10]

Sumpcettian trivs bäst i tät växtlighet, oftast nära vatten. Fågeln är tillbakadragen och svår att få syn på. Den har en tendens att krypa genom låg växtlighet och kan därigenom ge intryck av att förflytta sig från en buske till en annan utan att korsa utrymmet däremellan. Liksom de flesta sångare är den en insektsätare.

Boet byggs i en buske nära vatten och tre till sex ägg läggs. Äggen är 18 millimeter stora och tegelröda. De ruvas i cirka 16 dagar av honan. Fågeln blir könsmogen efter ett år och lever i ungefär fem år.[4]

Ägg från sumpcettian.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan drygt nio miljoner och 14,6 miljoner häckande individer.[1]

Tidigare kallades fågeln cettisångare som liksom både det vetenskapliga släktes- och artnamnet hedrar italienske zoologen Francesco Cetti.[11] I juni 2025 tilldelades den ett nytt och mer deskriptivt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] Den har på svenska också kallats Cettis sångare eller sidensångare.[12]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. 1 2 3 BirdLife International 2024 Cettia cetti . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 6 december 2024.
  2. 1 2 3 Stervander, M., Aspliund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E. (2025). tidskrift = Vår fågelvärld Förändringar i fågellistorna lista. https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2025/06/R16_kort_version.pdf tidskrift = Vår fågelvärld. Läst 10 juni 2025.
  3. 1 2 3 4 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. 1 2 Christopher Perrins: Fågelliv i Europa, översättning och bearbetning Juhani Vuorinen. Stockholm 1987. ISBN 91-34-50909-7 sidan 166
  5. Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 294-295
  6. 1 2 Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  7. Sumpcettia, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  8. Sofia Bergström Nielsen (6 maj 2025). ”Ovanlig fågel fick fågelskådare att vallfärda till Albäck”. Trelleborgs Allehanda. https://www.trelleborgsallehanda.se/2025-05-06/ovanlig-fagel-fick-fagelskadare-att-vallfarda-till-alback/.
  9. Alström, P.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. & Sundberg, P. (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015 PDF fulltext Arkiverad 27 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  10. 1 2 Alström, P., S. Hohna, M. Gelang, P.G.P. Ericson, and U. Olsson (2011), Non-monophyly and intricate morphological evolution within the avian family Cettiidae revealed by multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset, BMC Evol. Biol. 11:352.
  11. Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
  12. Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]