Sundsvalls luftvärnsregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sundsvalls luftvärnsregemente
(Lv 5)
Sundsvalls luftvärnsregemente vapen.svg
Fri vapensköld för Sundsvalls luftvärnsregemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Sundsvalls luftvärnsregemente
Datum 1940-1982
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Utbildningsregemente
Roll Luftvärn
Storlek Regemente
Del av Milo NN
Högkvarter Sundsvall
Övningsplats Södra Stadsberget (1940–1982)
Åstöns skjutfält (1940–1982)
Tynderö skjutfält (1943–1982)
Färger Blått och vitt         
Marsch Nu eller aldrig (B. Ohlsson)[1]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg

Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5) var ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkade i olika former mellan åren 1940–1982. Förbandet var förlagt till Sundsvall.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Sundsvall. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente den 4 oktober 1941 under namnet Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su). Den 1 oktober 1941 överfördes divisionen till Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10).[5]

Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Sundsvalls luftvärnsdivision avskiljdes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5).[4]

Efter provisorisk förläggning på Gustav Adolfskolan på Södra Järnvägsgatan i Sundsvall, förlades kåren officiellt den 12 april 1943 i ett kasernetablissemang vid Regementesvägen 8.[2]

Under 1950-talet var kåren ett försöksförband gällande järnvägsburet luftvärn inom II. militärområdet. Vilket övergick till fasta robotförband beväpnade med Robotsystem 69 och Robotsystem 70. Förbandet grundutbildade årligen cirka 450 värnpliktiga till luftvärnsförbanden för arméfördelningar samt infanteri- och norrlandsbrigader.

I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Västernorrlands regementet (I 21) med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23) och bildade 1974 försvarsområdesregemente I 21/Fo 23. Detta medförde att Sundsvalls luftvärnskåren som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Västernorrlands regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente)[6] samt till överiga försvarsområdesregementena inom Nedre Norrlands militärområde och Bergslagens militärområde tillfördes mobiliseringsansvar. Vid samma tidpunkt kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1974, och fick det nya namnet Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5).

Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente. Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Sundsvalls luftvärnsregemente hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Sundsvall. Och att kasernetablissemanget i Sundsvall var i behov av omfattande investeringar för att kunna bibehållas på en längre sikt, vidare var det inte heller lämpade att byggas ut för att rymma större utbildningsenheter. Inför propositionen hade regeringens utredning kommit fram till att endast ett luftvärnsförband kunde avvecklas för besparings- och rationaliseringsskäl.[7]

Utredningen hade granskat möjlighe­terna att avveckla Sundsvalls luftvärnsregemente eller Göta luftvärnsregemente. Till Sundsvalls luftvärnsregementes nackdel pekade utredning bland annat de värnpliktiga rekryterades till stor del från Västra militärområdet, något som medförde att de utbildades långt från hemorten. Medans Göta luftvärnsregemente rekryterade sin värnpliktiga från Göteborgsregionen. Vidare skulle en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente drabba färre personer framför en avveckling Göta luftvärnsregemente. Vad som talade emot en avveckling var att utbildning av luftvärns­förband i vinterförhållanden skulle reduceras, samt att regemente disponerade på nära avstånd luftvärnets bästa skjutfält, Åstön. För att undvika en avveckling hade utredningen även undersökt möjligheterna med att samlokalisera Sundsvalls luftvärnsregemente med Norrlands kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleriregemente (NK/KA 5) i Härnösand. Dock så ansågs det förslaget inte vara ekonomiskt motiverat, då det under en 20-års period skulle medföra en fördyring på cirka 45 miljoner kronor. Utredningen förespråkade därför en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente under budgetåret 1983/1984.[7]

Den 30 juni 1982 avvecklades regementet, kvar blev en avvecklingsorganisation fram till den 31 december 1982, vilken var underställd chefen för Västernorrlands regementet (I 21). Från den 1 januari 1983 kvarstod en kasern samt skolhuset vid kasernområdet inom försvaret, vilka förvaltades av Västernorrlands försvarsområde.[4] Den 30 april 2013 lämnades området helt, vilket då hade använts av bland annat Medelpads hemvärnsbataljon.[8]

Heraldik & traditioner[redigera | redigera wikitext]

Sundsvalls luftvärnsregementes standar.

Den 6 juni 1943 överlämnade militärbefälhavaren för IV. militärområdet, generallöjtnant Helge Jung, ett förbandsstandar till Sundsvalls luftvärnskår. Under 1960-talet flyttades broderierna till en ny duk. Den 2 november 1982 överlämnades standaret till Armémuseum, som sedan har deponerat det till Luftvärnsregementet (Lv 6), vilka bevarar minnet av regementet sedan den 1 juli 2000.[2]

År 1982 bildades Lv 5 Kamratförening, vilken hade som ändamål är att vara en sammanhållande länk för personal och värnpliktiga vid Sundsvalls luftvärnsregemente.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Divisions-, kår- och regementschefer verksamma under perioden 1940–1982:[3]

  • 1940–1942: ?
  • 1942–1951: Erik Rudberg
  • 1951–1958: Gert Beckman
  • 1958–1968: Bertil A:son Bredberg
  • 1968–1975: Åke Skarp
  • 1975–1979: Lars Mårtensson
  • 1979–1982: Sven Sjölander

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Östgöta luftvärnsartilleriregemente detachement i Sundsvall 1940 1941
Kungl Sundsvalls luftvärnsdivision 1941 1942
Kungl Sundsvalls luftvärnskår 1942 1974
Kungl Sundsvalls luftvärnsregemente 1974 1974
Sundsvalls luftvärnsregemente 1975 1982
Beteckning(ar)
A 10 Su 1940 1941
Lv 5 1942 1982
Förläggningsort(er) och övningsplats(er)
Sundsvall (F) 1940 1982
Åstöns skjutfält (Ö) 1940 1982
Tynderö skjutfält (Ö) 1943 1982

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 208
  2. ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 237-238
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 310
  4. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 34
  5. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 32
  6. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 15 maj 2016. 
  7. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 20 maj 2016. 
  8. ^ ”All militär verksamhet bort från gamla Lv 5”. st.nu. http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/all-militar-verksamhet-bort-fran-gamla-lv-5. Läst 20 maj 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Sid. 237-238. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kungl. Sundsvalls luftvärnsregemente, Lv 5, in memoriam.. Stockholm: Militärhistoriska förl. 1982. Libris 7747333. ISBN 91-85266-22-1 
  • Skarp, Åke (1980). Sundsvalls luftvärnsregemente. Stockholm: Militärhistoriska förl. Libris 8851231 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]