Sundsvalls luftvärnsregemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sundsvalls luftvärnsregemente
(Lv 5)
Sundsvalls luftvärnsregemente vapen.svg
Vapensköld för Sundsvalls luftvärnsregemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnSundsvalls luftvärnsregemente
Datum1940–1982
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypLuftvärnstrupperna [a]
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
Del avNedre Norrlands militärområde [b]
HögkvarterSundsvalls garnison
FörläggningsortSundsvall
ÖvningsplatsSödra Stadsberget, Åstöns skjutfält, Tynderö skjutfält
FärgerBlått och vitt         
Marsch"Sundsvalls luftvärnsregemente marsch" (Ohlsson) [c]
Befälhavare
RegementschefSven Sjölander [d]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
TruppslagsteckenTruppslagstecken för luftvärnstrupperna.jpg
FörbandsstandarAM.007637.jpg

Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5) var ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1940–1982. Förbandsledningen var förlagd i Sundsvalls garnison i Sundsvall.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division som förlades till Sundsvall. Divisionen upprättades den 4 oktober 1940 som en beredskapsdivision ur Östgöta luftvärnsregemente. Den 1 oktober 1941 omorganiserades beredskapsdivision till Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su).[5] Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att luftvärnet skulle avskiljas från artilleriet. Den 1 oktober 1942 bildades luftvärnet som ett självständigt truppslag. Förändringen resulterade bland annat i att Sundsvalls luftvärnsdivision avskiljdes från Östgöta luftvärnsregemente för att den 1 oktober 1942 organiseras som Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5). Efter provisorisk förläggning på Gustav Adolfskolan på Södra Järnvägsgatan i Sundsvall, förlades kåren officiellt den 12 april 1943 i ett kasernetablissemang vid Regementesvägen 8.[4]

Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog chefen för armén att Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5) skulle avvecklas och upplösas senast till 1960. Utbildningen i Sundsvall skulle istället fördelas på andra luftvärnsförband, bland annat till Luleå luftvärnskår cirka 50 mil norrut. Bakgrunden till förslaget var helt och hållet ekonomiskt, då överbefälhavaren ansåg att en avveckling av Sundsvalls luftvärnskår var förenade med olägenheterna ur beredskaps- och rekryteringssynpunkt. Besparingen av att avveckla Sundsvalls luftvärnskår beräknades till ca 0,6 miljon kronor per år.[6] Den 9 februari 1959 föreslog chefen för armén i en skrivelse om en ändring av delar av försvarsbeslutet. Där han istället föreslog att Sundsvalls luftvärnskår skulle kvarstå som fredsförband. Istället skulle Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) utgå ur fredsorganisationen. Det med bakgrund till att värnpliktiga i möjligaste mån skulle utbildas inom sannolika operationsområden. Vidare ansågs det att den tekniska utvecklingen i omvärlden hade ökat möjligheterna till kuppartade anfall. Därav ansågs det att fredsförband i särskilt utsatta landsdelar skulle bibehållas. Till det som talade för ett bibehållande av Karlsborgs luftvärnsregemente var goda utbildningsbetingelser med flygvapnet, samt plats för en årlig utbildningskontingent på 800 värnpliktiga. Där enbart Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3) utbildade fler värnpliktiga årligen, medan Sundsvalls luftvärnskår hade plats för utbildningskontingent på 500 värnpliktiga. Avvecklingen av Karlsborgs luftvärnsregemente kom dock att påverka samtliga luftvärnsförband. Det i form av en brist på förläggningsplatser vid de övriga luftvärnsförbanden. Men även i form av att etablissementet i Sundsvall var i behov av olika funktionsbyggnader. Det totala investeringsbehovet för byggnadsarbeten vid de kvarvarande luftvärnsförbanden beräknades till 4,9 miljoner kronor. Där etablissementet i Sundsvall stod för ett investeringsbehov på cirka 1,2 miljon kronor, det i form av komplettering av verkstäder, underbefälsmäss, lektionssalar, en ytterligare pjäshall samt komplettering av luftvärnskårens skjutplats på Åstön.[7]

I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västernorrlands regementet (I 21) med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23) och bildade 1974 försvarsområdesregemente I 21/Fo 23. Detta medförde att Sundsvalls luftvärnskåren som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), samt att dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Västernorrlands regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente)[8] Vid samma tidpunkt kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1974 och antog därmed namnet Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5).[4]

Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente. Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Sundsvalls luftvärnsregemente hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Sundsvall. Och att kasernetablissemanget i Sundsvall var i behov av omfattande investeringar för att kunna bibehållas på en längre sikt, vidare var det inte heller lämpade att byggas ut för att rymma större utbildningsenheter. Inför propositionen hade regeringens utredning kommit fram till att endast ett luftvärnsförband kunde avvecklas för besparings- och rationaliseringsskäl.[9]

Utredningen hade granskat möjligheterna att avveckla Sundsvalls luftvärnsregemente eller Göta luftvärnsregemente. Till Sundsvalls luftvärnsregementes nackdel pekade utredning bland annat de värnpliktiga rekryterades till stor del från Västra militärområdet, något som medförde att de utbildades långt från hemorten, medan Göta luftvärnsregemente rekryterade sin värnpliktiga från Göteborgsregionen. Vidare skulle en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente drabba färre personer framför en avveckling Göta luftvärnsregemente. Vad som talade emot en avveckling var att utbildning av luftvärnsförband i vinterförhållanden skulle reduceras, samt att regemente disponerade på nära avstånd luftvärnets bästa skjutfält, Åstön. För att undvika en avveckling hade utredningen även undersökt möjligheterna med att samlokalisera Sundsvalls luftvärnsregemente med Norrlands kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleriregemente (NK/KA 5) i Härnösand. Dock ansågs det förslaget inte vara ekonomiskt motiverat, då det under en 20-årsperiod skulle medföra en fördyring på cirka 45 miljoner kronor. Utredningen förespråkade därför en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente under budgetåret 1983/1984.[9] Den 30 juni 1982 avvecklades regementet, kvar blev en avvecklingsorganisation fram till den 31 december 1982, vilken var underställd chefen för Västernorrlands regementet (I 21).

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Under 1950-talet var kåren ett försöksförband gällande järnvägsburet luftvärn inom II. militärområdet. Vilket övergick till fasta robotförband beväpnade med Robotsystem 69 och Robotsystem 70. Förbandet grundutbildade årligen cirka 450 värnpliktiga till luftvärnsförbanden för arméfördelningar samt infanteri- och norrlandsbrigader.

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

I samband med att Östgöta luftvärnsregemente detacherade en beredskapsdivision den 4 oktober 1940 till Sundsvall, förlades den till Gustav Adolfsskolan på Södra Järnvägsgatan, samt med stab på Hotel Knaust på Kyrkogatan samt i Tingshuset på Storgatan. Efter att detachementet avskildes från regementet den 1 oktober 1942 och bildade Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5), förlades kåren den 12 april 1943 till ett nyuppfört kasernområde vid Regementsvägen.[4] Från den 1 januari 1983 kvarstod en kasern samt skolhuset vid kasernområdet inom försvaret, vilka förvaltades av Västernorrlands försvarsområde.[4] Den 30 april 2013 lämnades området helt, vilket då hade använts av bland annat Medelpads hemvärnsbataljon.[10]

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förbandet hade sina övningsplatser öster och söder om vägen till Södra stadsberget, samt på Åstön och Tynderö.[2]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni 1943 överlämnade militärbefälhavaren för IV. militärområdet, generallöjtnant Helge Jung, ett förbandsstandar till Sundsvalls luftvärnskår. Under 1960-talet flyttades broderierna till en ny duk. Den 2 november 1982 överlämnades standaret till Armémuseum, som sedan har deponerat det till Luftvärnsregementet (Lv 6), vilka bevarar minnet av regementet sedan den 1 juli 2000.[2] År 1982 bildades Lv 5 Kamratförening, vilken hade som ändamål är att vara en sammanhållande länk för personal och värnpliktiga vid Sundsvalls luftvärnsregemente. Den 9 april 2019 invigdes ett nytt museum inhyst vid Södra bergets vandrarhem på det gamla kasernetablissementet. Museet är tänkt att spegla Sundsvalls luftvärnsregementes samt områdets historia.[11]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Divisions-, kår- och regementschefer verksamma under perioden 1940–1982:[3]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl. Norrlands artilleriregemente detachement i Sundsvall 1940-06-?? 1940-07-??
Utbildningscentral Sundsvall 1940-07-?? 1940-10-03
Kungl. Östgöta luftvärnsartilleriregemente detachement i Sundsvall 1940-10-04 1941-09-30
Kungl. Sundsvalls luftvärnsdivision 1941-10-01 1942-09-30
Kungl. Sundsvalls luftvärnskår 1942-10-01 1974-06-30
Kungl. Sundsvalls luftvärnsregemente 1974-07-01 1974-12-31
Sundsvalls luftvärnsregemente 1975-01-01 1982-06-30
Avvecklingsorganisation 1982-07-01 1982-12-31
Beteckning(ar)
Lv A 4 1940-06-?? 1940-07-??
Utbc A 4 1940-07-?? 1940-10-03
A 10 Su 1940-10-04 1942-09-30
Lv 5 1942-10-01 1982-06-30
Förläggningsort(er) och övningsplats(er)
Sundsvall (F) 1940-06-?? 1982-12-31
Åstöns skjutfält (Ö) 1940-??-?? 1982-06-30
Tynderö skjutfält (Ö) 1943-??-?? 1982-06-30

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1940–1941 tillhörde förbandet artilleriet som truppslag.
  2. ^ År 1940 var förbandet underställt chefen för Norrlands artilleriregemente, åren 1940-1941 chefen för Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente, åren 1941-1942 Östgöta luftvärnsartilleriregemente, åren 1942–1966 chefen för II. militärområdet, åren 1966–1982 chefen för Nedre Norrlands militärområde, år 1982 underställdes avvecklingsorganisationen chefen för Västernorrlands regemente.
  3. ^ Förbandsmarschen antogs 1944, och fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953.[1]
  4. ^ Sjölander blev sista chefen för regementet.
  5. ^ Åren 1940–1942 var Bertil Bredberg detachementschef.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 57
  2. ^ [a b c] Braunstein (2003), s. 237-238
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 310
  4. ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 34
  5. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 32
  6. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-110-ar-1958_EJ37110b1/html. Läst 31 december 2018. 
  7. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-117-ar-1959_EK30117/html. Läst 31 december 2018. 
  8. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 15 maj 2016. 
  9. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 20 maj 2016. 
  10. ^ ”All militär verksamhet bort från gamla Lv 5”. st.nu. http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/all-militar-verksamhet-bort-fran-gamla-lv-5. Läst 20 maj 2016. 
  11. ^ ”Nytt museum med LV5:s minnen invigs idag på Södra bergets vandrarhem: "Det är fantastiskt att få visa områdets historia"”. st.nu. https://www.st.nu/logga-in/nytt-museum-med-lv5-s-minnen-invigs-idag-pa-sodra-bergets-vandrarhem-det-ar-fantastiskt-att-fa-visa-omradets-historia. Läst 9 april 2019. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 237-238. Libris länk. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kungl. Sundsvalls luftvärnsregemente, Lv 5, in memoriam.. Stockholm: Militärhistoriska förl. 1982. Libris länk. ISBN 91-85266-22-1 
  • Skarp, Åke (1980). Sundsvalls luftvärnsregemente. Stockholm: Militärhistoriska förl. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]