Sunne socken, Jämtland
| Sunne socken | |
| Socken | |
 Sunne kyrkoruin
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Härad | - |
| Koordinater | 63°7′28″N 14°25′41″Ö / 63.12444°N 14.42806°Ö |
| Kyrkby | - |
| Area | 131 km²[1] |
| Folkmängd | 1 093 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 8,3 invånare/km² |
| Geonames | 8127406 |
| Sockenkod | 2568 |
 Sunne socken i - Jämtland.
| |
Sunne socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1971 i Östersunds kommun och motsvarar från 2016 Sunne distrikt.
Socknens areal är 130,84 kvadratkilometer, varav 97,46 land[1] År 2000 fanns här 1 093 invånare[2]. Tätorten Orrviken samt sockenkyrkan Sunne kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Sunne socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Sunne församling och de borgerliga frågorna till Sunne landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Hackås landskommun som 1971 uppgick i Östersunds kommun.[2] Församlingen uppgick 2014 i Frösö, Sunne och Norderö församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Sunne, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[4]
Geografi
Sunne socken ligger söder om Storsjön vid Sannsundet och omfattar också några öar i sjön. Socknen är en myrrik skogsbygd.[5][6][1]
Andersön ligger i Sannsundets norra del. Ön har en skans från 1600-talet.
I Sunne gamla prästgård föddes år 1717 den kände vetenskapsmannen Per Wargentin.
Fornlämningar
I Sunne socken har man påträffat cirka femton boplatser från stenåldern. Från järnåldern finns ett antal gravar i anslutning till gamla boplatser. Det finns även några gravhögar i området. I terrängen har man hittat järnframställningsplatser och fångstgropar. Likaså finns ödegårdar från medeltiden.[5][6][7][8]
Bygden är arkeologiskt känd för den så kallade Kastalen i Sunne som står på den äldsta kyrkans plats. Den är numera en ruin, men utgör tillsammans med Kastalen i Brunflo ett tecken på bygdens betydelse under medeltiden.
Utanför Sunne stod Slaget på Storsjöns is år 1178, då Jämtland blev skattskyldigt under Norge.
Namnet
Namnet (1343 Sundum) kommer från byn med detta namn och innehåller plural av sund syftande på de olika sunden som skilde Andersön, ISön och fastlandet.[9][6]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Sunne socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Sunne socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sunne socken, Jämtland
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sunne socken, Jämtland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Carl-Göran Ekerwald, Jämtarnas Historia intill 1319, Jengel förlag, Östersund, 2004, ISBN 91-88672-123
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Sunne socken, Jämtland. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Sunne socken, Jämtland. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Sunne socken. Källa: SOFI