Svalört

Från Wikipedia
Ej att förväxla med svallerört.

Svalört kan även avse Tulkört, Cyanehum vincetoxicum


Svalört
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteRanunkelsläktet
Ranunculus
ArtSvalört
R. ficaria
Vetenskapligt namn
§ Ranunculus ficaria
AuktorL., 1753
Synonymer
Ficaria ranunculoides
Ficaria verna Hudson

Svalört (Ranunculus ficaria) är en art i familjen ranunkelväxter

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Svalört är en flerårig ört som blommar i april-maj. [1] Den har bara tre foderblad, och vid stjälkens bas finns knölformade rötter, vilka används vid fortplantningen. Den växer i lundar och parker. Bladen är hjärtformiga, kala och med en naggad kant. Den sprider sig gärna i stora bestånd.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Förekommer naturligt från Europa till västra Asien och nordvästra Afrika. Finns på några lokaler östliga USA, men är inte ursprunglig där.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

  • Norden [2]
  • Norra halvklotet [3]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Svalört trivs i fuktig, mullrik, svagt beskuggad mark.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ficaria betyder fikonlik på latin; av ficus = fikon. Ordet syftar på de klubblika birötterna, som i någon mån liknar fikon.

Sval = svala syftar på att blomningen börjar vid den tid, då svalorna återkommit från sina vintervisten.

Medicinskt[redigera | redigera wikitext]

Precis som många andra arter i ranunkelsläktet (Ranunculus) innehåller svalörten svaga koncentrationer av det giftiga ämnet Protoanemonin.[1][2], en lättflyktig olja, som avsöndras om någon växtdel bryts. Om den kommer i kontakt med hud eller slemhinnor orsakas sveda och klåda, i värsta fall även blåsor (dermatitis)

Vid uppkokning och torkning [2] (enligt tyska Wikipedia räcker det med torkning) bryts protoanemonin ned till anemonin, som är ogiftigt, varefter skördade blad blir ätliga.

Förr i tiden samlade man in svalört, och använde rotknölarna mot fikonvårtor (Papilloma accuminatum?)nötkreatur. Detta sades också vara verksamt mot hemorrojder, kanske motiverat av den s.k. signaturläran. Den färska växten användes också i viss mån som sallad.

Svalört ingick tidigare i den svenska farmakopén, och kallades på apoteken Celidon minus efter det gamla artnamnet Chelidonium minis. Man får anta att det endast var giftfri torkad svalört, som hamnade på apotek.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt  Referens  Kommentar

Fikvårtört [3] Ursprunglig stavning Fijkwårtört
Flengräs [3] I Västerbotten avses med flengräs Röllika, Achilaea millefolium, se Flen (sjukdom)
Gulaåker [3]
Kerskål [4] Förväxla ej med Kärs, Aegopodium podagraria som ibland kallats kirskål
Korskål [3]
Kålranunkel [4]. Början på 1800-talet
Möja [4]
Prästepungar [3] Ursprunglig stavning Prestepungar
Skvallerkål [3] Ursprunglig stavning Sqvallerkål
Smörblomma [4]
Svalblomster [5] Kalmar län

Namnförvirring[redigera | redigera wikitext]

Svalört har förr avsett den växt, som idag kallas Skelört, Chelidonium majus

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten kan delas in i ett antal underarter:

  • subsp. ficaria
  • subsp. bulbilifer - som efter blomningen bildar knölar i bladvecken.
  • sydsvalört (subsp. ficariiformis) - förekommer i södra Europa till Turkiet och Syrien, samt i nordvästra Afrika.

Sorter[redigera | redigera wikitext]

Salmon's White
Brazen Hussy
Colarette
Flore Pleno

Svalörten har gett upphov till en mängd namnsorter som används som trädgårdsväxter. De kan ha annorlunda blomfärg eller blomform, men ofta är det fråga om vackert tecknade blad.

  • Aglow in the Dark
  • Art Nouveau
  • Ashen Primrose
  • Bantam Egg
  • Binsted Woods
  • Blackadder
  • Brambling
  • Brazen Child
  • Brazen Daughter
  • Brazen Hussy
  • Bregover White
  • Broadleas Black
  • Budgerigar
  • Bunch
  • Button Eye
  • Camouflage
  • Cartwheel
  • Champernowne Giant
  • Chedglow
  • Chocolate Cream
  • Clouded Yellow
  • Coffee Cream
  • Coker Cream
  • Collarette
  • Coppernob Mark
  • Coppernob
  • Corinne Tremaine
  • Coy Hussy
  • Crawshay Cream
  • Custard Tart
  • Damerham
  • Dappled Grey
  • Deborah Jope
  • Diane Rowe
  • Dimpsey
  • Double Bronze
  • Double Mud
  • Dusky Maiden
  • Elan
  • Flore Pleno
  • Fried Egg
  • Granby Cream
  • Green Mantle
  • Green Petal
  • Green Wheel
  • Greencourt Gold
  • Holly Bronze
  • Holly Green
  • Hoskin's Miniature
  • Hoskin's Variegado
  • Hyde Hall
  • Inky
  • Jake Perry
  • Jane's Dress
  • Ken Aslet Double
  • Lambrook Black
  • Laysh On
  • Lemon Queen
  • Leo
  • Limelight
  • Little Southey
  • Martin Gibbs
  • Mimsey
  • Mobled Jade
  • Mud
  • Newton Abbot
  • Nigrifolia
  • Norton
  • Oakenden Cream
  • Old Master
  • Orange Sorbet
  • Palest Cream
  • Picton's Double
  • Primrose Brassy
  • Primrose Elf
  • Primrose
  • Quantock Brown
  • Quillet
  • Ragamuffin
  • Randall's White
  • Rowden Magna
  • Ruby Baker
  • Salad Bowl
  • Salmon's White
  • Samidor
  • Sheldon Night
  • Sheldon Silver
  • Sheldon
  • Silver Collar
  • South Downs
  • Suffusion
  • Sutherland's Double
  • Sweet Chocolate
  • Torquay Elf
  • Tortoiseshell
  • Trenwheal
  • Undercurrent
  • Winkworth
  • Wisley White
  • Witchampton
  • Yaffle

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Protoanemonin”. https://en.wikipedia.org/wiki/Protoanemonin. Läst 06 Februari 2015. 
  2. ^ [a b] Barstow, Stephen. Around the World in 80 Plants 
  3. ^ [a b c d e f] Ystad Naturskyddförening
  4. ^ [a b c d] J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
  5. ^ Svalblomster i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]