Svante Pääbo

Från Wikipedia
Svante Pääbo Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2022
KmstkNO, LVA, LIVA
Svante Pääbo
Svante Pääbo
FöddSvante Erik Pääbo
20 april 1955 (69 år)
Oscars församling, Stockholms stad
Bosatt iLeipzig, Tyskland
NationalitetSverige Svensk
ForskningsområdeEvolutionär genetik
InstitutionerMax Planck-institutet för
evolutionär antropologi, Leipzig
Alma materUppsala universitet
DoktorsavhandlingHow the E19 protein of adenoviruses
modulates the immune system (1986)
ORCID0000-0002-4670-6311
Känd förPaleogenomik
Nämnvärda priserGottfried W. Leibnizpriset (1992)
Member of the Order of the
Pour le Mérite, civil vers. (2008)
Kistler Prize (2009)
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (2009)
Gruber Prize in Genetics (2013)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2022)
MakaLinda Vigilant(en)

Svante Erik Pääbo, född 20 april 1955 i Oscars församling i Stockholm,[1] är en svensk genetiker och nobelpristagare specialiserad på evolutionär genetik. Han är sedan 1997 direktor för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Från 2003 till 2015 var han gästprofessor vid Uppsala universitet.[2] Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 för sina "upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution".[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Svante Pääbo är son till nobelpristagaren i fysiologi eller medicin Sune Bergström och den estniska kemisten Karin Pääbo,[4] som kom till Sverige under andra världskriget som flykting.[5] Bergström var gift med en annan kvinna och höll i hemlighet en regelbunden kontakt med sonen Svante. Pääbo växte upp i Bagarmossen i södra Stockholm, där han bodde med sin mor.[6]

Pääbo är sedan 2008 gift med den ursprungligen amerikanska genetikforskaren Linda Vigilant,[7][8] som också är verksam vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.[7] Makarna har två barn.[8]

Den 14 augusti 2014 var han värd för Sommar i P1 på Sveriges Radio[2] och 2015 var han med i Sommarpratarna i SVT2.[9] Pääbo är bisexuell och i sitt sommarprat berättade han om sina erfarenheter av gayrörelsen på 1970-talet.[10]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Svante Pääbo gick på humanistiska programmet på Södra Latins gymnasium i Stockholm. Han började studera vid humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet 1975 och studerade historia, egyptologi och ryska. Han genomförde värnplikt vid Försvarets tolkskola 1975–1976 och började 1977 studera medicin i Uppsala och 1981 påbörjade han doktorandstudier på virus[4] vid institutionen för cellforskning i Uppsala.[11]

Vetenskaplig karriär[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan om doktorandstudierna arbetade Pääbo med att isolera DNA från en 2 400 år gammal mumie, vilket 1985 resulterade i en artikel i tidskriften Nature [12] som även hamnade på tidskriftens framsida.[4]

Han disputerade på adenovirus vid Uppsala universitet 1986. Åren 1986–1987 var han postdok vid universitetet i Zürich. Sedan anslöt han sig till biokemisten Allan Wilson, vars forskningsintresse var att utvinna gammalt DNA, för en andra postdok-period vid University of California, Berkeley.[4] Där arbetade han i Wilsons grupp med att utarbeta teknik för analys av uråldrigt DNA med hjälp av den då ultramoderna tekniken PCR, främst på utdöda djurarter såsom nyzeeländska moafåglar. PCR-tekniken möjliggjorde upprepade experiment med flera typer av negativa kontroller, vilket gjorde det tydligt att det var praktiskt taget omöjligt att arbeta med urgamla DNA-prover från människa. Dessa har nämligen nästan alltid kontaminerats av färskt DNA, från människor som hanterat benbiten eller mumien. Pääbo drog också slutsatsen att de sekvenser av mumie-DNA som han själv publicerat i Nature troligen var kontaminerat på detta sätt och publicerade även en artikel om det.[4][13]

År 1990 återvände Pääbo till Sverige och var en kort tid docent vid Uppsala universitet[11] för att sedan raskt bli professor i München.[13][14] Åren 1990–1998 var han professor i allmän biologi vid Ludwig-Maximilians-universitetet München. År 1997 fick han tillsammans med tre andra forskare i uppdrag att bygga upp verksamheten vid det nystartade Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig och är sedan dess direktor för institutets avdelning för evolutionär genetik. Sedan 1999 är han honorärprofessor i genetik och evolutionär biologi vid universitetet i Leipzig och sedan 2003 har han också varit verksam som gästprofessor vid Uppsala universitet.[11]

Pääbo har skrivit många vetenskapliga artiklar[15] och i augusti 2002 publicerade hans avdelning sina rön om "språkgenen", FOXP2, som saknas eller är skadad hos vissa individer med språkliga handikapp.

Pääbo är känd som en av grundarna av paleogenomiken,[16][17] en disciplin baserad på paleogenetik som använder genetiska metoder för att studera tidiga homo och andra forntida populationer. År 2005 kom hans arbete att klassificera schimpansens arvsmassa på första plats i tidskriften Science årliga tio-i-toppgradering av forskningsresultat i världen. Efter att tidigare ha konstaterat att mitokondrie-DNA från neandertalmänniskan inte indikerade att den moderna människan härstammar från dessa, har han under 2006 följt en plan att rekonstruera neandertalarnas genom i dess helhet. Tekniken är en variant av pyrosekvensering kallad 454-sekvensering, och har utvecklats av Pål Nyrén på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Analysen av 38 000 år gammalt DNA lyckades så väl att hans grupp även 2006 placerade sig på Science tio-i-topplista, denna gång på andraplatsen.

År 2010 hade han och hans forskargrupp kartlagt två tredjedelar av genomet hos Neanderthalmänniskan och även lokaliserat i genomsnitt 2–3 procent av generna från denna i alla nutida individer i Europa och Asien, men däremot inte i dagens afrikanska population. Därtill har en ny människotyp kunnat spåras i mitokondriellt DNA från ett lillfinger hittat i en grotta i Altaibergen i ryska Centralasien nära gränserna till Mongoliet och Kina. Denna typ av människa har fått namnet Denisovamänniskan. Initialt hade Pääbo tänkt att klassificera Denisovamänniskan som en art, men han ändrade sig i sista stund.[18][19] Om dessa upptäckter har han skrivit en bok, Neandertalmänniskan – på jakt efter försvunna gener, som utgavs 2014.

Utmärkelser och hedersuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ancient DNA, Scientific American, november 1993
  • Organoid single-cell genomic atlas uncovers human-specific features of brain development, Nature, 2019
  • Genetic analyses from ancient DNA, Annual Review of Genetics, 2004
  • Neandertalmänniskan : på spaning efter försvunna gener, 2014

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980: Pääbo, Svante Erik (1955-04-20) Mtl Stockholm län 1981
  2. ^ [a b] ”Sommar i P1”. Sveriges Radio. sid. 42. http://sverigesradio.se/Diverse/AppData/Isidor/Files/2071/14326.pdf. Läst 11 juni 2014. 
  3. ^ Ekot (3 oktober 2022). ”Svante Pääbo tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysionomi 2022”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nu-presenteras-nobelpriset-i-medicin. Läst 3 oktober 2022. 
  4. ^ [a b c d e] ”Sleeping with the Enemy”. The New Yorker. http://www.newyorker.com/reporting/2011/08/15/110815fa_fact_kolbert#ixzz1vCPDr4Xw. Läst 11 juni 2014. 
  5. ^ https://estonianworld.com/knowledge/estonian-descendant-svante-paabo-awarded-a-nobel-prize/
  6. ^ ”Svante Pääbo: ”Jag vill veta hur en neandertalare skulle klara sig i skolan””. DN.SE. 3 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/svante-paabo-jag-vill-veta-hur-en-neandertalare-skulle-klara-sig-i-skolan/. Läst 3 oktober 2022. 
  7. ^ [a b] ”Svensk forskare tilldelas Nobelpris: ”Banbrytare””. Svenska Dagbladet. 3 oktober 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/O8rEvb/dags-for-arets-forsta-nobelpris. Läst 3 oktober 2022. 
  8. ^ [a b] John Voss (3 oktober 2022). ”Nobelpristagaren Svante Pääbo 1989: ”Sluta tro att vetenskapen står ovanför politik och moral””. QX. https://www.qx.se/samhalle/237647/svante-paabo-1989-sluta-tro-att-vetenskapen-star-ovanfor-politik-och-moral/. Läst 5 oktober 2022. 
  9. ^ Spännande och oväntade samtal, SVT. På Internet Archive.
  10. ^ Anna Friberg: För mycket lektion – och för lite sidospår, recension av Pääbos sommarprat i Expressen, 2014-09-15
  11. ^ [a b c] Svante Pääbos CV, läst 3 april 2010
  12. ^ Pääbo, S. Molecular cloning of Ancient Egyptian mummy DNA. Nature 314, 644–645 (1985)
  13. ^ [a b] Pääbo, Svante (2008-03-28). ”Imagine: an interview with Svante Pääbo. Interview by Jane Gitschier”. PLoS genetics 4 (3): sid. e1000035. doi:10.1371/journal.pgen.1000035. ISSN 1553-7404. PMID 18369454. PMC: PMC2274957. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18369454. 
  14. ^ Pääbo, Svante (1986) (på engelska). How the E19 protein of adenoviruses modulates the immune system. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine, 0282-7476 ; 59. Uppsala: Univ. Libris 7424647. ISBN 91-554-1921-6 
  15. ^ Publikationer (från PubMed)
  16. ^ Sandell, Pär (3 oktober 2022). ”Svante Pääbo får Nobelpriset för upptäckter om människans evolution”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/10/klart-han-far-arets-nobelpris/. Läst 13 mars 2023. 
  17. ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2022/press-release/. Läst 13 mars 2023. 
  18. ^ Karlsson, Mattis (2022-02-18) (på engelska). From Fossil To Fact : The Denisova Discovery as Science in Action. Linköping Studies in Arts and Sciences. "830". Linköping University Electronic Press. doi:10.3384/9789179291716. ISBN 978-91-7929-170-9. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-182568. Läst 2 november 2022 
  19. ^ Neandertalmänniskan : På spaning efter försvunna gener.. 2020. ISBN 978-91-88589-93-4. OCLC 1125961476. https://www.worldcat.org/oclc/1125961476. Läst 2 november 2022 
  20. ^ https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2024-03-21-h.m.-konungen-har-beslutat-om-ordensforlaningar-for-exceptionella-insatser
  21. ^ ”Hedersdoktorer vid Karolinska Institutet”. Karolinska Institutet. 16 november 2014. http://ki.se/om-ki/hedersdoktorer-vid-karolinska-institutet. Läst 30 december 2014. 
  22. ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2022/193954-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2022. 
  23. ^ The Royal Society. ”Professor Svante Paabo ForMemRS”. https://royalsociety.org/people/svante-paabo-12888/. Läst 12 april 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svante_Pääbo&oldid=54622219”