Svante Påhlson

Från Wikipedia

Svante Erik Påhlson, född 28 mars 1882 i Ringarum, död 1959, var en svensk militär, företagsledare och konstmecenat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Svante Påhlson var son till godsägaren Sven Påhlson och Carolina Andersdotter. Han utbildade sig först till militär. Därefter studerade han till gymnastikdirektör på GCI 1908-10 och i estetiska ämnen på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1913–15. Han var major vid Västerbottens regemente och titulerades också senare major. Han övertog ledningen för familjeföretaget AB Rottneros Bruk 1918 och ledde detta till sin död 1959. Han bodde på Rottneros Herrgård, vars huvudbyggnad brann ned 1929 och som sedan byggdes upp i sin nuvarande form. Vid herrgården skapade Svante Påhlson från 1932 en omfattande blomster- och skulpturpark, nuvarande Rottneros Park.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Svante Påhlsons var från 1913 gift med Margareta (Greta) Montgomery (född 1888) i adelsätten Montgomery. Paret hade sonen Pål Montgomery Påhlson, som i april 1940 anslöt sig till Norges armé vid den tyska ockupationen och som stupade på Näverfjäll vid Narvik den 14 maj 1940,[1][2] samt döttrarna Ebba Horn af Åminne och Lena Möller.

Operation Stella Polaris[redigera | redigera wikitext]

År 1944 var Svante Påhlson och andra tidigare finlandsengagerade militärer delaktiga i den hemliga, och av svenska myndigheter ej officiellt sanktionerade, Operation Stella Polaris hösten 1944 för att evakuera till Sverige finländska underrättelsedokument i stor skala samt finländsk underrättelsepersonal i samband med Finlands kapitulation till Sovjetunionen under andra världskrigets slutskede. Svante Påhlsons medverkan gällde förvaring av delar av arkivmaterialet på Rottneros. Vad som sedan hände med Stella Polaris-arkiven är inte helt klarlagt, men förmodligen hämtades de 1960 från Rottneros genom den då pensionerade generalen Carl August Ehrensvärds försorg, ett halvår efter Svante Påhlsons död, och brändes på Lövsta sopstation i Stockholm.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Håkan Gynnà: De tog taxi från Torsby till Kongsvinger i NWT 2010-04-05 Arkiverad 8 april 2010 hämtat från the Wayback Machine., kontrollerad 2010-11-04
  2. ^ Östemtingen, Årsbok för Östra Emterviks Hembygdsförening 2004, sid 54, kontrollerad 20110-11-04
  3. ^ Johanna Parikka Altenstedt: Stella Polaris-aktionen 1996-11-13[död länk], kontrollerad 2010-11-04
  4. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 121, digital avbildning.