Svart aronia
| Svart aronia | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte | Aroniasläktet Aronia |
| Art | Svart aronia Aronia melanocarpa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Aronia melanocarpa | |
| Auktor | (Michx.) Elliott |
| Synonymer | |
|
Pyrus arbutifolia var. nigra Willd. Hahnia arbutifolia var. nigra (Willd.) Medik. Aronia nigra (Willd.) Koehne Aronia arbutifolia var. nigra (Willd.) F.Seym. Photinia melanocarpa (Michx.) K.R. Robertson & Phipps | |
Svartaronia[1] (Aronia melanocarpa,[2] tidigare Photinia melanocarpa[3]) är en rosväxtart ingående i aroniasläktet. Den beskrevs först av André Michaux. Arten är hemmahörande i östra USA men förekommer allmänt i odling som landskapsväxt och för dess bär.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Svartaronia är en småväxt 0,5–2 meter hög buske som i Sverige sällsynt förekommer förvildad. Den har omvänt äggrundade fint sågade ovala blad där mittnerven på bladens ovansida nedtill har svarta tagglika hår.
Blommorna i maj–juni är vita eller rosatonade och sitter i sammansatta kvastliknande ställningar. Varje blomma har cirka 20 ståndare och fem pistiller, som är hopväxta mot basen.[4]
Frukterna är i glänsande svart, och bladen får höstfärger i mörkt rött.[5]
Utbredning och historik
[redigera | redigera wikitext]Ursprunget är den vildväxande busken i östra USA. Svartaronia har använts av ursprungsbefolkningen för att lindra förkylningssymptom.[6]
På 1930-talet genomförde professor Ivan Mitjurin i Sovjetunionen växtförädling, i syfte att få fram sorter med större bär. På 1970-talet kom vissa av dessa nya sorter, som troligen innehåller gener från rönn, till Finland.[6]
I Sverige introducerades odling av svartaronia på 1950-talet. Det var inledningsvis endast som en prydnadsväxt.[6]
Odling
[redigera | redigera wikitext]Globalt är aroniabär en stor produkt. I Tyskland finns en stor efterfrågan liksom i Österrike. Kina bedöms vara den intressantaste marknaden.
I Polen fanns tidigare, när det var som störst, aroniaodlingar på upp till 40 000 hektar. Bärodlingen i Polen har dock fått betydande problem på grund av klimatförändringarna, bland annat torka.[7]
I Finland odlades 2021 aronia på cirka 100 hektar, men redan 2022 planerades odlingarna utökas med ytterligare ett par hundra hektar. Produktionen 2021 uppgick till 100 ton bär, vilket bedömdes utökas till minst 200 ton år 2022.[8]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Bären är färska något fadda och rika på garvsyra.[9] Efter frostknäppar märks – i likhet med rönnbär – deras höga sockerinnehåll tydligare.[10] De har ett mycket högt innehåll av antioxidanter och färgämnen.[11]
Svartaroniabär kan användas till mat och efterrätter, till exempel till saftkräm eller pressade för dryck. De kan också torkas.[12] Bären är dock fattiga på pektin, vilket innebär att pektin kan behöva tillsättas vid syltning.[13]
Det finns många olika sorter av svartaronia på marknaden, merparten är är sorter för prydnad, ej för bärproduktion. Svartaronia har många prydnadsvärden som blomning, bärsättning och höstfärger, vilket gör att det är en populär växt att plantera både i hemträdgårdar som i offentlig miljö. Några vanliga sorter är till exempel Aronia melanocarpa GLORIE E, Aronia melanocarpa 'Hugin' och Aronia melanocarpa 'Autumn Magic'.
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]Växten placerades tidigare in i släktet Photinia av Kenneth R. Robertson & Phipps som Photinia melanocarpa.[14][15] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life,[14] men slånaronia anses numera ofta som en underart, alternativt hybrid med röd aronia.[16]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ aronior i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 mars 2015.
- ↑ Svensk Kulturväxtdatabas - Aroniasläktet. Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. skud.slu.se. Läst 22 mars 2015.
- ↑ K.R. Robertson & Phipps, 1991 In: Syst. Bot. 16: 391
- ↑ Mossberg, Bo; Stenberg, Lennart (2003). ”Rosväxter ”. Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 326. ISBN 91-46-21319-8
- ↑ aronior i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 mars 2015.
- 1 2 3 Öberg 2021, sid. 6.
- ↑ ”Aroniabär”. www.kunskapskokboken.se. http://www.kunskapskokboken.se/action/subProductGroup?productGroupId3=22739. Läst 17 augusti 2023.
- ↑ Kyheröinen, Joni (19 september 2021). ”Jan-Ole och Gallina satsar stort på aroniabären – siktar in sig på den kinesiska marknaden”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10006130. Läst 17 augusti 2023.
- ↑ ”Aronia är ett populärt bär som växer på aronia buskar”. Aroniabär. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230817091835/https://www.xn--aroniabr-6za.se/aronia/. Läst 17 augusti 2023.
- ↑ Brand, Mark: "Aronia: Native Shrubs With Untapped Potential". Arkiverad 19 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. arboretum.harvard.edu. Läst 22 mars 2015. (engelska)
- ↑ (Ekologisk odling av aronia och slånaronia) Arkiverad 21 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Läsarröster om bröd och aronia, DN 2005-11-09
- ↑ Öberg 2021, sid. 7.
- 1 2 Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (3 maj 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16789885. Läst 26 maj 2014.
- ↑ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 15 augusti 2014.
- ↑ Brand, Mark: "Aronia: Native Shrubs With Untapped Potential". Arkiverad 19 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. arboretum.harvard.edu. Läst 22 mars 2015. (engelska)
- ↑ ”Aronia”. Skogsskafferiet.se. 15 oktober 2012. https://www.skogsskafferiet.se:443/aronia/. Läst 17 augusti 2023.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Öberg, Elisabeth (2021). Odling av Aronia, Blåbärstry, Havtorn och Saskatoonbär.. Luleå: Länsstyrelsen Norrbotten. https://hushallningssallskapet.se/wp-content/uploads/2022/01/odlingsbeskrivning-udda-bar-2021.pdf. Läst 17 augusti 2023
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Aronia melanocarpa.
Wikispecies har information om Aronia melanocarpa.
|