Hoppa till innehållet

Svarthuvad stenknäck

Från Wikipedia
Svarthuvad stenknäck
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteHesperiphona
ArtSvarthuvad stenknäck
H. abeillei
Vetenskapligt namn
§ Hesperiphona abeillei
Auktor(Lesson, 1839)
Utbredning
Synonymer
  • Coccothraustes abeillei

Svarthuvad stenknäck[2] (Hesperiphona abeillei) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad stenknäck är en stor (15–18 cm[4]) och knubbig fink med en mycket kraftig näbb och rätt kort stjärt. Hanen har svart huva och svarta vingar med kontrasterande silvergrå tertialer. Ryggen är olivgul och undersidan gul. Honan är huvudsakligen grågul eller grågrön med svart hjässa, med likartad vingteckning som hanen. Honan liknar hona aftonstenknäck men denna är gråare och saknar den svarta hjässan.[5]

Det vanligaste lätet är ett ringande, ofta dubblerat "beenk beenk". Sången utgår från lätet med en eller två något sträva och metalliska fraser, med sista stavelsen ljusast.[6] '

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad stenknäck delas upp i fyra underarter med följande utbredning:[7]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Vissa placerar istället svarthuvad stenknäck (och den nordligare arten aftonstenknäck) tillsammans med stenknäcken i släktet Coccothraustes.[7] DNA-studier visar dock att stenknäcken står närmare de asiatiska maskstenknäckarna i Eophona än med de amerikanska stenknäckarna.[8]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad stenknäck hittas i städsegröna skogar i förberg och högländer, fuktiga eller med inslag av tall. Där ses den i par eller smågrupper, födosökande efter frukt i trädtaket eller när den flyger över högt ovan.

Svarthuvad stenknäck är en fåtalig art, med en uppskattad population på under 50 000 individer. Den tros också minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Grégoire Abeillé (död 1848), fransk läkare, ornitolog och samlare av specimen.[9]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Hesperiphona abeillei . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Clement, P., A. Harris, and J. Davis (1993). Finches and Sparrows: An Identification Guide. Christopher Helm, London, UK.
  5. ^ Carter, A. (2020). Hooded Grosbeak (Coccothraustes abeillei), version 1.0. I Birds of the World (T. S. Schulenberg, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.hoogro1.01
  6. ^ Howell, S. N. G., and S. Webb (1995) A guide to the birds of Mexico and northern Central America. Oxford University Press, New York, New York.
  7. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  8. ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]