Svarthuvad taggstjärt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svarthuvad taggstjärt
Status i världen: Sårbar[1]
Synallaxis tithys - Blackish-headed Spinetail.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljUgnfåglar
Furnariidae
SläkteSynallaxis
ArtSvarthuvad taggstjärt
S. tithys
Vetenskapligt namn
§ Synallaxis tithys
AuktorTaczanowski, 1877
Utbredning
Synallaxis tithys map.svg
Synonymer
Svarthuvad bränslesamlare
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svarthuvad taggstjärt[2] (Synallaxis tithys) är en fågel i familjen ugnfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad taggstjärt är en 14,5 cm lång mörkgrå ugnfågel med rostrött på vingen. Den är mörkgrå på huvud och hals, i ansiktet svart. Ryggen är olivgrå, liksom övergumpen, med bjärt kanelröda vingtäckare och sotfärgad stjärt. Strupen är svart med ett vitt strupsidestreck. Resten av undersidan är grå, ljustast mitt på buken. Sången består av en något stigande drill som upprepas.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer från arida tropiska sydvästra Ecuador till nordvästligaste Peru (Tumbes).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Svartstrupig taggstjärt har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 2 500–10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Den är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som sårbar (VU).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2017 Synallaxis tithys (på engelska). Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]