Svartkronad sångare

Från Wikipedia
Svartkronad sångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtSvartkronad sångare
P. herberti
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus herberti
Auktor(Alexander, 1903)
Utbredning
Synonymer
Seicercus herberti[2]

Svartkronad sångare[3] (Phylloscopus herberti) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[4]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Svartkronad sångare har grå undersida och grön ovansida. På huvudet är den svart på hjässan och tydligt beigefärgad på strupe och ansikte, tudelat av ett svart ögonstreck. Sången består av en snabb och ljus serie, cirka en halv sekund lång.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Svartkronad sångare delas in i två underarter med följande utbredning:[4]

  • Phylloscopus herberti camerunensis – förekommer i högländer i sydöstra Nigeria och västra Kamerun
  • Phylloscopus herberti herberti – förekommer på Bioko (Guineabukten)

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier[6] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland svartkronad sångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[4][7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra svartkronad sångare till ett expanderat Seicercus[2].

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Svartkronad sångare hittas i fuktiga bergsskogar, både inne i skog och runt skogskanter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller lokalt vanlig.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Herbert Alexander (1874-1946), engelsk konstnär och författare och bror till Boyd Alexander som beskrev arten 1903.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus herberti Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  4. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  5. ^ Clement, P. (2020). Black-capped Woodland-Warbler (Phylloscopus herberti), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bcwwar1.01
  6. ^ Alström, P.; et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141-152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]