Svartstjärtad sumphöna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svartstjärtad sumphöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Amaurornis bicolor - Doi Inthanon.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteZapornia
ArtSvartstjärtad sumphöna
Z. bicolor
Vetenskapligt namn
§ Zapornia bicolor
Auktor(Walden, 1872)
Synonymer
  • Porzana bicolor
  • Amaurornis bicolor
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svartstjärtad sumphöna[2] (Zapornia bicolor) är en asiatisk fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Svartstjärtad sumphöna är en mörk 25 centimeter stor rall med röda ben. Huvud och undersida är sotgrå, ovansidan rödaktigt olivbrun och stjärt samt undre stjärttäckare är sotsvarta.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Arten yttrar ett läte som inleds med ett dubbelt raspande följd av en lång, nedåtgående drill. Det upprepas var femte till 15:e minut, vanligtvis i skymningen men kan också höras tidigt på morgonen.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln återfinns från östra Nepal, Bhutan, nordöstra Indien och Myanmar österut till sydcentrala Kina (södra Sichuan, Guizhou och Yunnan) och söderut till norra Thailand, norra Laos och nordvästra Vietnam.[5] Arten är huvudsakligen stannfågel, men observeras enbart vintertid i Laos och Vietnam.[5]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes den till släktet Amaurornis, men DNA-studier visar att den endast är avlägset släkt och förs numera släktet Zapornia.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Svartstjärtad sumphöna trivs i olika typer av miljöer som skogsområden kring risodlingar, i blöta områden och utmed strömmande vatten i skog och små våtmarker i jordbruksområden och gräsmarker. Aten är huvudsakligen höglänt levande, mellan 1000 och 3600 meter över havet. Vanligtvis håller den sig gömd i tät växtlighet men kan komma fram i det öppna tidigt på morgonen och sent på kvällen för att födosöka efter maskar, mollusker, insekter och frön, då i en snabbt pickande rörelse med sänkta vingar och rest stjärt.[5]

Typisk miljö för svartstjärtad sumphöna.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har konstaterats häcka mellan mitten av maj och augusti i nordöstra Indien, medan adulta fåglar med ungar har setts i början av augusti i nordvästra Thailand. Arten har ett monogamt häckningsmönster. Båda könen bygger boet på fuktig skogsmark i undervegetation, ibland en till två meter upp i en buske eller ett träd. Däri lägger honan fem till åtta ägg som ruvas av både hanen och honan.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Zapornia bicolor Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c d e] Taylor, B. (2018). Black-tailed Crake (Zapornia bicolor). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53656 3 maj 2018).
  6. ^ García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]