Svartvit skogssångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svartvit skogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
8G7D2762.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteMniotilta
ArtSvartvit skogssångare
M. varia
Vetenskapligt namn
§ Mniotilta varia
Auktor(Linnaeus, 1766)
Utbredning
Mniotilta varia map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svartvit skogssångare[2] (Mniotilta varia) är en nordamerikansk fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Svartvit skogssångare gör skäl för sitt namn med brett svartvitbandad fjäderdräkt. Den har även ett vitt ögonbrynsstreck och vitt hjässband centralt på huvudet. Näbben är smal och lång. Könen är lika, men hanen har svart på strupe och bröst. Ung hane är kraftigt svartstreckad på kroppssidan och undre stjärttäckare, ung hona otydligare streckad och med beige anstrykning.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Hanen sjunger en tunn och ljus upprepad serie som varar i tre sekunder. Från båda könen hörs ett vasst tjitt eller pitt.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Svartvit skogssångare häckar från Kanada till staterna utmed Mexikanska golfen i USA Nordamerika och övervintrar från Mexiko till Peru samt i Västindien.[3] I Europa är den en sällsynt gäst, med ett 15-tal fynd i Storbritannien, två fynd på Island samt ett vardera i Kanarieöarna, Färöarna och Irland.[6] Dessutom har ett handfull fynd gjorts i Azorerna.[6]

Fågeln placeras som enda art i släktet Mniotilta och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. DNA-studier visar att dess närmaste släktingar troligen är gyllenskogssångaren (Protonotaria citrea) och Swainsons skogssångare (Limnothlypis swainsonii).[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svartvita skogssångare beter sig mer likt nötväckor än skogssångare när de kryper upp och ner på träd i jakt på insekter, mestadels mal- och fjärilslarver. Den trivs i lövskog eller blandskog, gärna med träd av blandade åldrar. Fågeln häckar på marken i ett skålformat bo som placeras vanligtvis på marken gömt vid ett träds fot, ett stenblock, en låga eller under en buske. Honan lägger en till två kullar med fyra till sex ägg som ruvas i tio till tolv dagar.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2011 Mniotilta varia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 404. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Black-and-white Warbler Faktablad om svartvit skogssångare på allaboutbirds.org
  6. ^ [a b] Fynd av svartvit skogssångare i Västpalearktis på Tarsiger.com
  7. ^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]