Svedala
- Svedala eller Gamla Svedala är även en skämtsam beteckning för Sverige.
| Svedala | |
| Tätort · Centralort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Svedala kommun |
| Koordinater | 55°30′40″N 13°13′50″Ö / 55.51111°N 13.23056°Ö |
| Area | |
| - tätort | 753 hektar |
| Folkmängd | |
| - tätort | 11 796 (2015)[1] |
| - kommun | 23 470 (2023) |
| - storstadsområde | 773 630 (2023[2]) del av Stor-Malmö |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 15,67 inv./hektar |
| Grundad | 1899 (som municipalsamhälle) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Svedala |
| Postnummer | 233 XX |
| Riktnummer | 040 |
| Tätortskod | T3724 |
| Geonames | 2670128 |
  Svedalas läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Svedala | |
Svedala är en tätort i Skåne och centralort i Svedala kommun, Skåne län, belägen 18 kilometer sydost om Malmö. Orten är belägen vid Ystadbanan och har en station. Motorvägen E65 passerar Svedala.
Historia
Svedala, med Svedala station, uppstod efter tillkomsten av Malmö-Ystads järnväg (MYJ, 1874) och Lund-Trelleborgs järnväg (LTJ, 1875), varigenom orten blev en järnvägsknut och flera industrier förlades dit. LTJ övertogs av staten 1938, tillfördes Statens järnvägar (SJ) 1940 och lades ned 1960.
Sandvik SRP (tidigare Svedala–Arbrå), med ursprung i det av bland andra Åbjörn Anderson 1882 grundade Åbjörn Anderson & Co, är en stor arbetsgivare på orten och har varit en stor orsak till samhällets utbyggnad.[källa behövs]
Handel och hantverk
År 1875 drogs en väg mot den stora landsvägen, som gick mellan Aggarp och Svedalas byar. Vägen fick namnet Storgatan. Landsvägen fick namnet Långgatan och Aggarpsvägen fick namnet Kyrkogatan. Det var på Storgatan man senare kunde finna många affärer, som till exempel Gerda Granellis modeaffär, Lars P Lindebergs urmakeri och LP Löwegren järnhandel. Detta bidrog också med ökat intresse för Svedala och fler ville flytta dit.
Den första affären i Svedala startades av tyska handelsmannen Johan Josefsson år 1856. Han hade kommit på besök till Svedala några år tidigare för att sälja varor, mest tyger och garn. Hans affär var en liten lanthandel och han åkte minst två gånger i veckan till Malmö för att köpa nya varor till sin butik. Butiken fanns, under olika ägare, fram till 1974.
Förutom affärer fanns även olika hantverkare i Svedala. August Liljekvists företag Svedala Kärl och kakelugnsfabrik tillverkade så kallade pottugnar (kakelugn) sedan starten 1860. Svedala var en bra plats på grund av att trakten hade utmärkt lera, vilket var nödvändigt. Deras produktion ökade snabbt och deras lokal blev för liten, så 1870 byggdes en större fabrik. Hans pottugnar blev kända över hela landet och blev mycket hyllade när han deltog i utställningar.[källa behövs] Försäljningen av pottugnar rasade dock när värmeledningen gjorde sin entré, som var ett mycket bättre sätt att värma hus. Efter August Liljekvists död 1914 fortsatte produktionen ända tills fabriken såldes till Norrman & Hellblom.
Det har även funnits ett par korgmakerier där man ägnande sig åt korgflätning. De fanns från 1899 till 1977. Förutom detta har också olika företag ägnat sig åt bland annat tunnbinderi och garvning. [3]
Skolor och utbildning
Katekesundervisning
År 1555 bestämdes det att klockaren var tvungen att läsa upp katekesen varje söndag. Han skulle först läsa upp en text och sen skulle han läsa upp ett stycke av Luthers förklaring för barnen och ungdomarna. Under tre stora högtider skulle klockaren gå till en eller flera byar och samla upp ungdomarna. När han hade samlat ihop alla, lärde han barnen om katekesen sen förhörde han dem och sjöng psalmer med dem innan de fick gå ut och leka.[4]
Skolordning
Den 21 december 1777 bestämdes att man skulle ha en skolordning, socknens tre rotar skulle ha var sin skolmästare som barnen skulle gå omkring med på gårdarna och torpen. Han skulle undervisa alla dagar som barnen kunde. De första skolorna i Svedala byggdes 1806 i St Svedala och man blev undervisad i att läsa skriva och räkna. Undervisningen pågick i sex månader per år[5]
Gamla Centralskolan i Svedala
Den gamla Centralskolan i Svedala stod klar till höstterminen år 1959, dock utan en gymnastikbyggnad. Arkitekten hette Bror Thornberg, hans skissarbete påbörjades år 1950 och avslutades år 1954. Samrealskolan orienterades i samma nya organisation som Centralskolan, Samrealskolan byggdes år 1919. Fasadteglet tillverkades av Minnesbergs Tegelbruks AB och det gula falstakteglet av Cimbrishamns Tegelbruks AB. Med alla kostnader för bygget landade skolans pris på 2,8 miljoner kronor. Den nya skolformen krävde moderna lokaler till naturvetenskapliga ämnen vilket Samrealskolan saknade. Undervisning i praktiska ämnen krävde specialutrustning och särskilda lokaler vilket skulle uppfyllas i den Nya Centralskolan. I en av skolans väggar hade Edvin Öhrström gjutit in ett konstverk. Skolans arkitekt Bror Thornberg kände Öhrström personligen och därför tros han har skänkt ett konstverk till den nyöppnade skolan. Konstverket flyttades sedan till den nybyggda förskolan som fortfarande ligger på samma tomt.[6][7][8][9]
Administrativa tillhörigheter
Svedala var och är kyrkby i Svedala socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Svedala landskommun, där Svedala municipalsamhälle inrättades 7 juli 1899. Svedala med kringområde utbröts 1919 ur landskommunen och bildade Svedala köping som sedan 1952 införlivade Svedala landskommun. Köpingskommunen utökades ytterligare 1967 innan den 1971 uppgick i Svedala kommun där Svedala sedan dess är centralort.[10]
I kyrkligt hänseende har Svedala alltid hört till Svedala församling.[11]
Orten ingick till 1873 i Oxie tingslag därefter till 1971 i Oxie och Skytts häraders tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Trelleborgs domsaga och från 2005 ingår Svedala i Ystads domsaga.[12]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Svedala/Svedala och Sjödiken 1900–2015[13][1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 407 | † | ||
| 1960 | 3 116 | |||
| 1965 | 3 673 | |||
| 1970 | 4 071 | |||
| 1975 | 5 875 | |||
| 1980 | 7 520 | |||
| 1990 | 8 787 | 405 | ||
| 1995 | 9 168 | 437 | ||
| 2000 | 9 085 | 438 | ||
| 2005 | 9 593 | 463 | ||
| 2010 | 10 627 | 489 | ||
| 2015 | 11 796 | 753 | ||
Anm.: sammanvuxen 2015 med Sjödiken, Lilla Svedala och Krågeholm.
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Evenemang
SommarRocken Svedala är en musikfestival som arrangeras av den ideella musikföreningen Svedala Musikers Unga RockFörening (S.M.U.R.F.) i samarbete med Svedala kommun och Club Pub.[14][15]
Festivalen har arrangerats sedan 1987 och är en av de största återkommande ideellt drivna festivalerna i Sverige. 2013 lockade festivalen 20 500 besökare på 3 dagar.
Se även
Referenser
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ Karlsson Kjell, red (1982). Svedala genom tiderna (2. uppl.). [Svedala]: [Kommunen]. Libris 7629264. ISBN 91-7260-637-1
- ^ Svedala genom tiderna. 1981. sid. 401
- ^ Svedala genom tiderna. 1981. sid. 402
- ^ Svedala Glimtar Mars 1960.
- ^ Svedala Glimtar Februari 1960.
- ^ Tegel Organ För Sveriges Tegelindustriförening 1959.
- ^ Eriksson, Jenny. ”Känd konstnär bakom okänt konstverk på Centralskolan”. http://www.sydsvenskan.se/2010-07-14/kand-konstnar-bakom-okant-konstverk-pa-centralskolan. Läst 28 november 2016.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ Sommarrocks historia
- ^ officiell webbplats sommarrock
Vidare läsning
- Andersson, Inger (1981). Svedala stationssamhälle: byggnadsinventering utförd 1980. Svedala: Kommunen. Libris 353002
