Sven Aurén

Från Wikipedia

Sven Anders Göte Aurén, född 26 mars 1906 i Stockholm, död 2 mars 1985, var en svensk journalist. Han var svärson till Sven L:son Depken.

Efter kansliexamen i Stockholm 1929 var Aurén medarbetare i Aftonbladet 1932–36, i Nya Dagligt Allehanda från 1936, andre redaktör där från 1940, Svenska Dagbladets korrespondent i London från 1942, i Paris från 1945. Han var även korrespondent till Sveriges Radio från 1942. Han var ordförande i Svenska klubben i Paris 1957–60 och 1969–73 (hedersledamot) och i Utlandsjournalisternas förening i Paris 1962.

Aurén skrev flera böcker, bland annat om Jugoslavien under ledning av Tito. Han intervjuade till exempel även den tjeckoslovakiske presidenten Edvard Beneš. Ibland använde han signaturen Griggs.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Kemal slår näven i bordet (1934)
  • Europeisk Orient (1936)
  • Resa bland människor (1937)
  • Stockholmspromenad (tillsammans med Lennart Bernadotte 1938)
  • Makt och marionetter (1939)
  • Brittisk puls (1942)
  • Livet i Stockholm (1942)
  • Krig och människor (1943)
  • Livet i Paris (1945)
  • Gubben i lådan (1947)
  • Vad jag såg i Titos land (1948)
  • Mitt fönster i Paris (1949)
  • Parispromenad (tillsammans med Rune Hassner 1950)
  • Mitt café i Paris (1951)
  • Annorlunda (1952)
  • Svenska klubben i Paris (tillsammans med Gunnar W. Lundberg 1953)
  • Dag och natt på Champs-Elysées (1954)
  • En kväll vid Seinen (1956)
  • Paris och parisarna (1957)
  • Gudarnas gåva (1958)
  • Dag och natt i Monte Carlo (1960)
  • Här och där i Frankrike (1961)
  • Paris kontra Paris (1963)
  • Fransk metamorfos (1965)
  • Hallarna i Paris (1967)
  • Min boulevard i Paris (1970)
  • Utlänning i Paris (1972)
  • Också ett liv (1973)
  • Eld upphör (1974)
  • Vattensnigeln (1976)
  • Livet i min dal (1979)
  • Leve Bretagne (1982)
  • Liv och död på Korsika (1984)

Källor[redigera | redigera wikitext]