Sven Lindqvist (författare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sven Lindqvist
Sven Lindqvist på Akademibokhandeln i Stockholm med anledning av boken Sanningskonst, 2018.
Sven Lindqvist på Akademibokhandeln i Stockholm med anledning av boken Sanningskonst, 2018.
Född28 mars 1932
Stockholm
Död14 maj 2019 (87 år)
Maria Magdalena församling, Stockholm
YrkeFörfattare
Professor (professors namn)
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Verksam19552019
MakaCecilia Norman
(1956–1986; skilda )
Agneta Stark

Sven Oskar Lindqvist, född 28 mars 1932 i Stockholm,[1][2] död 14 maj 2019 i Stockholm,[3] var en svensk författare med professors namn.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lindqvist blev 1966 filosofie doktor och docent i litteraturhistoria vid Stockholms universitet med en avhandling om Vilhelm Ekelund samt utnämndes till hedersdoktor vid Uppsala universitet 1979. Han studerade i Peking och var kulturattaché där 1961–1962 samtidigt som amerikansk underrättelsetjänst förgäves försökte värva honom.[4]

Lindqvist publicerade 35 böcker i olika genrer, mestadels dokumentärt essäer, dokumentär prosa, reseberättelser och reportage. Han blev känd för sina böcker om Afrika, Kina och Latinamerika och hans senare böcker tog upp europeisk imperialism, kolonialism, rasism och krig. Han förde ofta fram provokativa teser, till exempel i Utrota varenda jävel där han argumenterade för att andra världskriget och Förintelsen i många avseenden var en fortsättning på processer som inletts med europeisk imperialism och rasism. Han kombinerade ofta reseberättelser med mer konventionell analys, till exempel i Utrota varenda jävel och Ökendykarna. Han var också medarbetare på Dagens Nyheters kultursida sedan 1951.

Hans böcker har översatts till engelska, franska, tyska, spanska, italienska och flera andra språk. Utrota varenda jävel och En älskares dagbok finns upptagna i boken Tusen svenska klassiker. [5]

Lindqvist var 1956–1986 gift med Cecilia Lindqvist, född Norman, och var därefter gift med Agneta Stark.

Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Ett förslag (1955, nyupplaga 1961, 1981)
  • Handbok (1957, nyupplaga 1965)
  • Reklamen är livsfarlig: en stridsskrift. Stockholm: Bonnier. 1957, nyupplaga 2001. Libris länk. http://fulltext.libris.kb.se/isbn/99-6800124-4.pdf 
  • Hemmaresan (1959)
  • Praktika (1962)
  • Kina inifrån (1963) (tillsammans med Cecilia Lindqvist)
  • Asiatisk erfarenhet (1964) (tillsammans med Cecilia Lindqvist)
  • Dagbok och diktverk (1966)
  • Myten om Wu Tao-tzu (1967) (2013)
  • Slagskuggan (1969)
  • Självklara saker (1970)
  • Jord och makt i Sydamerika (1973)
  • Jordens gryning – Jord och makt i Sydamerika del II (1974)
  • Arbetsbyte (1976)
  • Lägenheter på verkstadsgolvet (1977)
  • Gräv där du står (1978)
  • Hamiltons slutsats (1980)
  • Kina nu (1980) (tillsammans med Cecilia Lindqvist)
  • En älskares dagbok (1981)
  • En gift mans dagbok (1982)
  • En underjordisk stjärnhimmel (1984)
  • Elefantens fot (1985)
  • Bänkpress (1988)
  • Ökendykarna (1990)
  • Av nyfikenhet öppnade jag dörren i muren (1991)
  • Livstidsmänniskan (1992)
  • Utrota varenda jävel (1992)
  • Arbete & kärlek (1995)
  • Antirasister (1995)
  • Nu dog du: Bombernas århundrade (1999)
  • Framtidslandet (2000)
  • Terra nullius – en resa genom ingens land (2005)
  • Fadern, sonen och den heliga motorcykeln (2006)
  • Avsikt att förinta (2008)
  • Sanningskonst (2018) (Tillsammans med Stefan Jonsson)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990
  2. ^ ”Sven Lindqvist - Om Sven”. Officiell webbplats Sven Lindqvist. 2 september 2013. http://svenlindqvist.se/om-sven/. Läst 14 maj 2019. 
  3. ^ ”Författaren Sven Lindqvist är död”. DN.SE. 14 maj 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/forfattaren-sven-lindqvist-ar-dod/. Läst 14 maj 2019. 
  4. ^ Sven Lindqvist - Myten om Wu Tao-tzu, sid. 49-51.
  5. ^ Gradvall, Jan; Nordström, Björn; Nordström, Ulf; Rabe, Anina (2009), Tusen svenska klassiker. Böcker filmer skivor tv-program från 1956 till i dag., Stockholm: Norstedts, ISBN 978-91-1-301717-4 
  6. ^ Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse Professors namn. Stockholm: Regeringskansliet. 2006. https://www.regeringen.se/contentassets/61bab671f59a46af81cb11ee99e0d0eb/regeringens-beloningsmedaljer-och-regeringens-utmarkelse-professors-namn 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]