Sven Ljungberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ågubben (1999), bronsskulptur av Sven Ljungberg vid Lagan nedanför Ljungbergmuseet i Ljungby.
Foto: Bengt Oberger

Sven Birger Ljungberg, född 15 december 1913 i Ljungby, Småland, död 28 juli 2010 i Italien,[1] var en svensk konstnär, grafiker, professor och författare. I en bok som Nationalmuseum givit ut omnämns Ljungberg som en av världens främsta inom konsten att framställa trägravyrer.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ljungberg var direktör för Konsthögskolan i Stockholm under åren 1972–78, samt rektor där 1978–81. År 1980 utnämndes han till professor.

Han började sin konstnärliga bana 1931 med en korrespondenskurs i teckning på Hermods för Gotthard Sandberg samtidigt som han var målarlärling för fadern. Han studerade sedan vid Tekniska skolan i Stockholm 1932-1934 och för Olle Hjortsberg och Otte SköldKungliga Konsthögskolans dekorativa linje 1934–39, där han som elev till Otte Sköld kom att påverkades av dennes nysaklighet[förtydliga].

Ljungberg hämtade många av sina motiv från sin hemstad Ljungby. Han har gjort bokillustrationer, bland annat till alla Ivar Lo-Johanssons böcker från 1961. Dessutom har han utfört väggmålningar och mosaiker samt diplomen till Nobelprisvinnarna i fysik, kemi och ekonomi 1977–89. 1990 grundade han Ljungbergmuseet som ligger bredvid hans och hans frus tidigare hem i Ljungby. Han blev ledamot av Franska konstakademien 1968. Han uppbar statlig inkomstgaranti för konstnärer.[2] och finns representerad på Nationalmuseum, i Gustaf VI Adolfs samlingar, på Pusjkinmuseet i Moskva, i Kalmar, Växjö med flera städers museum.[3]

År 2003 gav Ljungberg tillsammans med Torgny Lindgren ut boken ABC med text av Lindgren och bilder av Ljungberg.[4]

Sven Ljungberg var son till målarmästare Elof Ljungberg och Blända, född Sjöberg. Han gifte sig den 24 maj[5] 1942 med konstnären och poeten Ann Margret Dahlquist. Han var far till Pontus Ljungberg.

Utställningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Separatutställningar i Stockholm 1942, 1948, 1951, 1956, 1961, i Växjö 1944, i Moskva 1962, utställningar i Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Italien och Grekland, i Internationella utställningen i Lugano 1958.[6]

Samlingsutställningar: Höstsalongen[förtydliga] 1940 (Ljungbergs första), Svensk-franska konstgalleriet 1941, 1945, 1946, 1947, "Fem år svensk konst" på Liljevalchs konsthall, Stockholm 1945, Färg och Form, Stockholm 1947, Riksförbundet för bildande konst vandringsutställning i Danmark 1946, Nordiska Konstförbundets utställning i Oslo 1946, Med unga tecknare sedan 1941.[7][förtydliga]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Monumentalmålning åt Historiska museet i Stockholm 1944, väggmålning i Hjo stadshus 1949, fresco i Ljungby folkskola 1946 och i Ljungby församlingshem 1960, i Värnamo kapellkrematorium 1957-58, i Göteborgs stadsbibliotek 1967, mosaik i Sankt Sigfrids folkhögskola i Växjö 1953, i Värnamo församlingshem 1956, en svit trägravyrer till bland annat Pär Lagerkvists Gäst hos verkligheten 1957, Ivar Lo-Johanssons Statarna 1961, altartavla i guldmosaik till Ljungby kyrka 1965, teaterdekor till Dramatiska teatern i Stockholm 1967, mosaiken Arbetarrörelsens historia i Folkets hus i Stockholm 1966-69, mosaiker i Skogsägarnas hus i Växjö 1968, monumentalmålning åt Sveriges riksbank, Stockholm 1975, Landsstatshuset i Växjö (verket Dackefejden)[förtydliga] 1976-77, altarmosaik och målningar i Gottsunda kyrka, Uppsala 1978-80 samt illustrationer till de självbiografiska Parvus 1971, Pictor 1974, Debut 1977 och På Öland 1980. [8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artikel i Svenska Dagbladet, läst 2011-11-28
  2. ^ ”Tidigare innehavare av statlig inkomstgaranti”. Konstnärsnämnden. http://www.konstnarsnamnden.se/default.aspx?id=11892. Läst 12 april 2013. 
  3. ^ Vem är vem, (1965), s. 692f
  4. ^ konstperspektiv.nu
  5. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  6. ^ Vem är vem : Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, [Andra upplagan], huvudred. Paul Harnesk, Bokförlaget Vem är vem, Stockholm 1965 s. 692f
  7. ^ Svenskt konstnärsgalleri : Nittonhundratalet : Målare, skulptörer, grafiker, redaktion: Kåge Liefwendal, Carl-Erik Ohlén, Lindqvists förlag, Stockholm 1948, s. 458
  8. ^ Vem är det, (1985), s. 702

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]