Sven Strömberg (redaktionschef)
| Sven Strömberg | ||
 | ||
| Friidrott, herrar | ||
| Europamästerskap | ||
|---|---|---|
| Brons | Turin 1934 | 4 x 400 meter |
| Svenska mästerskap | ||
| Silver | 1933 | 200 meter |
| Silver | 1934 | 200 meter |
| Guld | 1933 | 400 meter |
| Guld | 1934 | 400 meter |
| Brons | 1935 | 400 meter |
| Brons | 1936 | 400 meter |
Sven Emil Strömberg, född 22 januari 1911 i Karlskrona, död 22 oktober 1986 i Göteborg,[1] var en svensk tidningsman, som i yngre år även var aktiv som kortdistanslöpare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Sven Strömberg var son till styckjunkaren Alfred Strömberg och Ida Johansson. Han avlade examen vid Göteborgs handelsinstitut 1931 samt officersexamen 1940. Han var praktikant vid Svenska handelskammaren i Storbritannien 1933–1934. Från 1934 var han anställd vid Göteborgs-Posten, från 1936 som sportchef och från 1946 som redaktionssekreterare.[2] Han var redaktionschef vid Göteborgs-Posten 1969–1976.[3]
Strömberg var styrelseledamot i Örgryte IS från 1937[2] och ordförande där 1968–1974. Han var ordförande i Svenska Lions guvernörsråd 1961–1962 samt i Publicistklubbens västra krets 1969–1974.[3] Han var även styrelseledamot i Svenska Friidrottsförbundet från 1955.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Sven Strömberg var gift två gånger, först från 1937 med Thora Johansson (1914–1962) och sedan från 1964 med Ingrid Skatt.[2] Han hade två söner i första äktenskapet.[3] Sven Strömberg är gravsatt på Kvibergs kyrkogård, Göteborg.[4]
Idrottskarriär[redigera | redigera wikitext]
Strömberg vann SM på 400 m 1933 och 1934, tävlande för Örgryte IS. Vid de olympiska spelen i Berlin 1936 blev han utslagen i försöken på 400 meter men deltog i det svenska stafettlaget på 4x400 meter som kom femma.[5]
Carl Eldhs skulpturgrupp Löparna, som finns i flera versioner, bland annat utanför Stockholms stadion samt i Gränna, avbildar Strömberg tillsammans med Lennart Strandberg, 1930-talets främste svenske sprinter.[6] [7]
| Företrädare: Björn Kugelberg (1932) |
Svensk mästare på 400 meter Sven Strömberg (1933–1934) |
Efterträdare: Bertil von Wachenfeldt (1935) |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Strömberg, Sven Emil
- ^ [a b c d] Strömberg, Sven E, Vem är vem, Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, 195.
- ^ [a b c] Strömberg, Sven E, Vem är det, 1981.
- ^ Sök på SvenskaGravar.se
- ^ Sven Strömberg - Friidrott. Sveriges Olympiska Kommitté. Läst 10 juli 2020.
- ^ Alla statyer med sportprofiler i hela Sverige, Folkbladet 3 februari 2017. Läst 31 december 2018.
- ^ Ett föränderligt landskap : Biosfärområde Östra Vätterbranterna, Arkiverad 1 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine. (Gränna, 2012) sida 26.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: Bengt Holmberg/TextoGraf Förlag. 2009
- Svenska redaktörer
- Svenska sportjournalister
- Svenska kortdistanslöpare
- Tävlande i friidrott vid olympiska sommarspelen 1936
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1936 från Sverige
- Idrottare från Karlskrona
- Gravsatta på Kvibergs kyrkogård
- Födda 1911
- Avlidna 1986
- Män
- Journalister från Karlskrona
- Friidrottare i Örgryte IS