Svensköps socken

Svensköps socken
Socken
Svensköps kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Härad Frosta härad
Koordinater 55°52′26″N 13°51′47″Ö / 55.87389°N 13.86306°Ö / 55.87389; 13.86306
Kyrkby Svensköp
Area 36 km²[1]
Folkmängd 379 (2000)[2]
Befolkningstäthet 11 invånare/km²
Geonames 8126299
Sockenkod 1359

Svensköps socken i Skåne ingick i Frosta härad, med en del före 1890 i Gärds härad, uppgick 1969 i Hörby köping och området ingår sedan 1971 i Hörby kommun och motsvarar från 2016 Svensköps distrikt.

Socknens areal är 36,36 kvadratkilometer varav 36,25 land.[1] År 2000 fanns här 379 invånare.[2] Kyrkbyn Kilhult (Svensköp) med sockenkyrkan Svensköps kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Före 1890 hörde en del av socken till Gärds härad.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Svensköps församling och för de borgerliga frågorna bildades Svensköps landskommun. Landskommunen uppgick 1952 uppgick i Östra Frosta landskommun som uppgick 1969 i Hörby köping som ombildades 1971 till Hörby kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Hörby församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Svensköp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Frosta härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Gärds och Frosta kompani och Skånska dragonregementet, Sallerups skvadron, Majornss kompani.[4]

Pissestenen i Svensköp, ett stort flyttblock utmed gamla kyrkvägen. Här var sista chansen att före kyrkbesöket förrätta sina behov, kvinnorna vid ena sidan och männen vid andra.

Geografi

Svensköps socken ligger öster om HörbyLinderödsåsen. Socknen är en kuperad mossrik skogsbygd med höjder som når 195 meter över havet.[5][1][6]

Svensköps socken består av nio byar: Svensköp vars by omnämns för första gången 1377[7] och vars namn nu övertagits av kyrkbyn Kilhult med äldsta belägg från Landeboken 1569[8], Elmhult omnämns 1465[9], Bylycke med äldsta belägg från 1494[10], Harphult med äldsta belägg från 1537[11], Högestad, Östensköp, Maa och Hulta.

Förr fanns det skolhus i Svensköp, Kilhult och Elmhult. Idag finns bara Kilhults skola kvar, en F-6-skola.

Vägen mellan Svensköp och Huaröd kallas Prästavägen.

Skåningsbodabacken ligger i östra delen av socknen och med sina 195 meter över havet är det en av Linderödsåsens högsta punkter.

Verkastenen i Svensköp är sten nummer 18 i Verkalinjen och en av tre som hittats av de ursprungliga 21. Andrarums alunbrukChristinehof anlades 1637 och var landets enda alunbruk. Tillverkningen av alun krävde mycket virke och bruket hade fram till 1823 rätt till all skog inom en cirkel på två mils radie som markerades med 21 stora stenar.

Fornlämningar

Från stenåldern är två boplatser funna.[5][12][13] [6]

Det fanns en offerkälla, Sankt Lars källa, på socknens område. På grund av vidskepelse blev källan igenkastad i slutet på 1600-talet[14].

Namnet

Namnet skrevs 1390 Suensköb och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller namnsnamnet Sven och köp, i betydelsen köpt gård, köpt mark'.[15]


Personer från bygden

  • Ola Lundberg, (1852-1921), hembygdsforskare, lantbrukare, författare och bokförläggare.
  • Hjalmar Nilsson, agronom och rektor vid Alnarps Lantbruks-, Mejeri- och Trädgårdsinstitut 1941-1953.
  • Nils Persson, (1901-1969), folkpartist, riksdagsman för Malmöhus län 1944-1952 samt 1956-1958.
  • Ored Speleman (Ored Andersson), (1820-1910).
  • Anders Sterner, riksdagsman och filosofie doktor.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Svensköps socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Svensköps socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Riksantikvarieämbetet Svensköp 14:1
  8. ^ Riksantikvarieämbetet Svensköp 13:1
  9. ^ Riksantikvarieämbetet Svensköp 17:1
  10. ^ Riksantikvarieämbetet Svensköp 16:1
  11. ^ Riksantikvarieämbetet Svensköp 15:1
  12. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Svensköps socken
  13. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Svensköps socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  14. ^ Ohlén, C-E, Svenska gods och gårdar, sid 491
  15. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Frosta härads hembygdsförening. Frostabygden 1992.
  • Lundberg, Ola. (1914). Svensköps Sockens Minnesbok
  • Mårtensson, Kurt. (1989). De brukade jorden
  • Ohlén, Carl-Eric. (1937). Svenska gods och gårdar del VI. Skåne II. Mellersta delen
  • Rignell, Karl Erik (red). (1988). Svensköps socken genom tiderna
  • Skånes bebyggelse del I. (1958).

Externa länkar