Svenska Akademien

Från Wikipedia
Version från den 10 januari 2018 kl. 14.11 av Ambrosiani (Diskussion | Bidrag) (puts)
För musikgruppen med samma namn, se Svenska Akademien (musikgrupp).
Svenska Akademien
FörkortningDe aderton
MottoSnille och smak
Bildad20 mars 1786
TypKungliga akademier
Syfte/fokusAtt arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet.
Ständig sekreterareSara Danius
KansliansvarigLouise Hedberg
HuvudorganSammankomster
Frivilliga18 ledamöter
WebbplatsSvenskaakademien.se

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustav III med syftet att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.[1] Akademien utser årligen mottagare av flera priser och stipendier, däribland Nobelpriset i litteratur. Antalet akademiledamöter är arton, utom när en ledamot har avlidit och ännu ingen efterträdare hunnit väljas in. Akademien kallas därmed även De Aderton. Dess valspråk är ”Snille och smak”.[1]

Historia

Svenska Akademien har lokaler i Börshuset i Stockholm.

Gustav III var son till drottning Lovisa Ulrika som 1753 instiftade Vitterhetsakademien. Gustav III delade sin mors intresse för kultur och den 20 mars 1786 meddelade han i egenskap av kung sitt beslut att inrätta: ett Samhälle af Aderton Herrar ock Män, till Svenska Språkets stadgande ock upodlande, samt till öfning för Vältaligheten ock Svenska skaldekonsten: Hvilcket Samhälle skall nu ock evärdeligen bära namn af Svenska Academien. Dessa arton män skulle väljas från tre kategorier: skönlitterära författare, lärde och herrar. Med herrar avsågs män som genom sin börd, samhällsställning och umgängsvanor kunde representera god smak – ett syfte som speglas i akademiens valspråk Snille och smak. Förebilden var Franska akademien.

Gustav III hade ursprungligen tänkt att Svenska Akademien skulle bestå av tjugo ledamöter. Att det blev arton sägs bero på att han tyckte att De Aderton klingade mer högtidligt när det uttalades.[2] Gustav III utsåg själv Akademiens tretton första ledamöter, resterande fem ledamöter skulle Akademien själv välja, med godkännande av kungen. De tretton första av kungen utsedda ledamöterna var:

Vid instiftandet i Börshuset i Gamla stan den 5 april 1786 höll dessa sina inträdestal och förrättade sedan inval av de återstående fem ledamöterna, nämligen: Gustaf Mauritz Armfelt, Carl Gustaf Nordin, Carl Gustaf af Leopold, Johan Murberg och Nils Lorens Sjöberg. Dessförinnan hade Abraham Niclas Edelcrantz invalts som efterträdare till Carl Fredrik Scheffer som avlidit innan han tagit sitt inträde.[2]

Frånsida av medalj utgiven av Svenska Akademien 1837.
Medalj, Svenska Akademien, 1818.

Akademiens stadgar är till en stor del författade av kungen själv och påminner om Franska akademiens stadgar. Enligt stadgarna är den främsta uppgiften att arbeta på svenska språkets ”renhet, styrka och höghet” (på nutida språk ungefär ’klarhet, uttrycksfullhet och anseende’). För att uppnå detta startade man utgivningen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB), anordnade tävlingar samt började ge ut en årlig utmärkelse till en framstående svensk person. Redan från början fanns ambitionen att ge ut en normativ ordbok som skulle leda till svenska språkets ytterligare utveckling och förfining. Denna skulle dock inte bli verklighet förrän många år senare.

I valspråket Snille och smak ansågs Snille syfta på begåvningens skapande kraft och smak på de mer intellektuella förmögenheter som behövs för att bearbeta inspirationen. Enligt Akademiens egen historieskrivning inkluderade valspråket sålunda både en apollinsk och dionysisk aspekt.

Akademiens situation försämrades efter Gustaf III:s död 1792, och 1795 blev ledamöterna avstängda i två år. Trots detta behöll Akademien sin ställning som Sveriges högsta auktoritet i litterära och språkliga frågor. Under 1820-talet avmattades Akademiens verksamhet, mycket på grund av ett angrepp från företrädare för den nya litteraturen.

Förste ständige sekreteraren Nils von Rosenstein satt i rekordlånga 38 år, 1786–1824, och var både blind och senil på slutet.[3] Den kraftfulle Bernhard von Beskow var ständig sekreterare mellan 1834–1868 och förbättrade Akademiens ställning. Efter Beskows död 1868 följde en längre period då Akademien saknade en verklig ledare, innan Carl David af Wirsén tillträdde posten som ständig sekreterare år 1884.

Under det följande decenniet utvecklades den svenska litteraturen starkt. Detta tilltalade inte Wirsén vilket gjorde honom mindre populär bland den yngre generationen författare. Akademien och dess ledamöter var under den den så kallade Strindbergsfejden ständiga måltavlor för kritik.

År 1912 ersatte Erik Axel Karlfeldt Wirsén som ständig sekreterare. Under Karlfeldts 18 år på posten moderniserades Akademien och öppnades upp för den nya tidens författare. Bland annat valdes den första kvinnliga ledamoten, Selma Lagerlöf, in efter en stadgeändring år 1914.

År 1989 valde två ledamöter, Lars Gyllensten på stol nr 14, och Kerstin Ekman på stol nr 15 att sluta delta i Akademiens arbete i protest mot vad de uppfattade som feghet från Akademiens sida i samband med Salman Rushdie-affären (Werner Aspenströms senare avhopp, vilket ibland länkas till Rushdie-affären, hade emellertid mer personliga orsaker[källa behövs]). Att denna affär ensam är orsak till att Gyllensten och Ekman var och en för sig valde att inte delta i Akademiens arbete har sedan dess med jämna mellanrum ifrågasatts.[4][5]

År 2005 meddelade Knut Ahnlund på stol nr 7 att han lämnade Akademiens arbete i protest mot att Nobelpriset i litteratur 2004 gick till Elfriede Jelinek,[6] men Ahnlund hade vid denna tidpunkt under flera år avstått från att delta i Akademiens arbete.[7]

År 2017 meddelade Lotta Lotass att hon sedan 2015 inte längre deltar i akademiens arbete på grund av att hon mött missnöjda reaktioner mot sitt ledamotskap och sina personliga egenskaper. Enligt Lotass var det många som var besvikna över att traditionen med en jurist på stol 1 inte fortsatte och ansåg själv att hon saknade den sociala bildning som krävdes.[8]

Att ledamöter inte har möjlighet att utträda om de så önskar har vållat en del debatt. En konsekvens av gällande stadgar om livstids ledamotskap innebär att en ”avhoppares” stol inte nybesätts förrän innehavaren avlidit. Stadgarnas öppning för nybesättning efter uteslutning har inte tillämpats i något av de aktuella fallen.

Svenska Akademien, som sedan år 2010 finansierat klubben Forums verksamhet med 126 000 kr per år, avbröt 23 november 2017 allt samarbete med klubben och dess ägare Arnault och Frostensson (den senare fortfarande ledamot av Akademien). Anledningen uppgavs vara Dagens Nyheters granskning av Arnaults beteende, samt hans uppträdande med sexuella övergrepp bland annat gentemot ledamöter, ledamöters döttrar, ledamöters hustrur och personal vid Akademiens kansli.

Ständig sekreterare

Gustav III bestämde att ständige sekreteraren i Svenska Akademien skulle sitta på sin post livet ut, men denna princip har övergetts. En tid in på 1900-talet antogs regeln att ständige sekreteraren ska avgå senast det år hon eller han fyller sjutti år ”om inte Akademien annorlunda beslutar”, men även denna regel har med tiden luckrats upp.[3][9][10] Den 1 juni 2015 tillträdde Sara Danius som ständig sekreterare som första kvinna på posten.[11]

Verksamhet

Akademiens syfte är enligt stadgarna att: arbeta uppå Svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper, som serdeles i anseende till Skaldekonsten och Vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jemväl uti then, som tjenar att tolka de Himmelska Sanningar.

Akademiens ledamöter sammanträder ett 30-tal gånger per år. Vid varje möte disponerar man 18 stycken silverjetonger att jämnt fördelas på ledamöterna som bidrag till resekostnader med mera för deltagande i sammanträdena. Jetongerna kan bytas mot kontanter, i dagens mynt omkring 100 kronor. Deltagarna får därtill bidrag för att täcka kostnader direkt hänförbara till sammankomsterna.

Utöver dessa slutna sammankomster hålls varje år en offentlig sammankomst på akademiens högtidsdag den 20 december, Gustav II Adolfs födelsedag (med beräkning av den nya stilen). Till en början hölls offentliga sammankomster även då en ny ledamot tog sitt inträde i akademien, men sedan 1837 har dessa inträdeshögtidligheter vanligen förenats med årshögtiden.[14] Under flera år har högtidssammankomsten den 20 december direktsänts i Sveriges Radio.[15]

Nobelpriset i litteratur

Fil:Selma Lagerlof Nobelprize.png
Illustration av när Selma Lagerlöf tar emot nobelpriset från Gustav V den 11 december 1909

År 1900 åtog sig Akademien efter viss tvekan uppdraget att enligt Alfred Nobels testamente utse mottagare av Nobelpriset i litteratur. Rätt att nominera pristagarkandidater tillkommer Svenska Akademiens ledamöter, ledamöter i motsvarande utländska sammanslutningar samt tidigare nobelpristagare. På senare tid har man varje år haft att ta ställning till mellan 200 och 300 förslag, vilket gett akademiledamöterna ett betydande arbete. Man har ungefär ett halvår på sig att komma till beslut. Inom den tiden måste man sätta sig in i och bedöma kandidaternas samlade produktion, som i en del fall kan vara på något udda språk, och som akademiledamöterna endast har begränsad kunskap om. Om kandidatens produktion finns översatt till något mer allmänt känt språk kan man gå den vägen, men återstår då att på ett eller annat sätt bedöma huruvida översättningen ger författaren rättvisa.

Akademiledamoten och ständige sekreteraren Erik Axel Karlfeldt (invald 1904 till stol 11) blev ett år själv nominerad som pristagare men avböjde kandidatur. År 1931 blev han ändå postumt tilldelad priset.

Av tradition skall beslutet om årets utsedda litteraturpristagare offentliggöras en torsdag i oktober, då Akademiens ständige sekreterare punktligt kl. 13:00 utträder från Akademiens sammanträdesrum och möter ett stort uppbåd av journalister från svensk och utländsk press och television.

Stora priset

Huvudartikel: Stora priset

År 1786 instiftade Gustav III Stora priset, som anses vara Akademiens förnämsta, och består av en guldmedalj. Stora priset har delats ut till bland andra Selma Lagerlöf (1904 och 1909), Herbert Tingsten (1966), Astrid Lindgren (1971), Evert Taube (1972) och Tove Jansson (1994).

Övriga priser och stipendier

Akademien delar ut ett knappt 50-tal olika priser och stipendier, de flesta årligen. Gemensamt för samtliga är att de utdelas utan tävlan och utan ansökan. Antalet priser beskrev under 1900-talets andra hälft en stigande kurva, med kulmen under 1980-talet då tio nya priser tillkom. Under de två senaste decennierna har ytterligare ett knappt tiotal instiftats. Nedan listas ett stort urval av Akademiens samtliga priser och stipendier. På Akademiens webbplats finns en fullständig förteckning över samtliga priser och stipendier.[16]

Svenska Akademiens ordlista

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) är en koncentrerad ordbok, endast delvis med ordförklaringar, i ett band. Första upplagan utgavs år 1874 och den fjortonde och senaste år 2015. Till och med den sjunde upplagan år 1900 var verkets namn Ordlista öfver svenska språket.

Vad gäller stavning  har SAOL alltid uppfattats som normerande. Däremot avsåg den ursprungligen inte att vara ett rättesnöre för ”gott språk”, utan skulle avspegla det svenska språket såsom det användes i verkligheten. Detta ändrades med den trettonde upplagan.[18]

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (förkortas SO) utkom i september 2009 och är det mest kompletta hjälpmedlet för att förstå orden i svensk text, för att lära känna deras ålder i det svenska språket och, direkt eller indirekt, deras etymologi. Ordboken, som består av två band, innehåller över 100 000 ordbeskrivningar, och härtill bland annat över 20 000 mer exakta konstruktionsuppgifter.

Färdigställande av Svenska Akademiens ordbok

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är ett etymologiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien. Det är det största uppslagsverk som givits ut i Norden.

År 1786 bestämde Svenska Akademien att en ordbok skulle skrivas. Med vissa avbrott har arbetet pågått sedan dess. Det första bandet var färdigt 1898. I augusti 2014 hade akademien kommit till ordet vedersyn. Sista bandet beräknas komma 2017.

Bokutgivning

Akademien utger också andra böcker om det svenska språket, bland annat

Svenska Akademiens handlingar har givits ut sedan grundandet 1786, oftast i form av årsböcker med bland annat tal och texter från Akademiens årliga högtidssammankomst (bl. a. nyinvalda ledamöters inträdestal).[19]

Talerätt rörande klassikerskyddet

Svenska Akademien har exklusiv talerätt[20] att enligt 51 § upphovsrättslagen (det så kallade Klassikerskyddet) väcka talan i domstol om en avliden upphovsmans litterära verk återges offentligt så att det kränker ”den andliga odlingen”.[21]

År 2009, 49 år efter dess tillkomst, hade klassikerskyddet ännu aldrig tillämpats, men kan ändå vara ett medel för påtryckningar i enskilda fall.[22] Svenska Akademiens juridiska rådgivare kommenterade 2005 att klassikerskyddet vore mycket svårt att tillämpa bland annat på grund av de höga beviskrav som skulle ställas. Att det vore svårt att bevisa att en part har kränkt den ”andliga odlingens intressen” när knappast någon kan förklara innebörden i uttrycket ”andlig odling”.[23]

Ledamöter

Nya ledamöter väljs in genom sluten omröstning bland Akademiens ledamöter. Ledamotskapet är på livstid och man kan inte träda ut. Däremot kan någon uteslutas om vederbörande anses ha brutit mot lag eller moralens bud eller brutit sin tystnadsplikt i fråga om Akademiens interna angelägenheter. Svenska Akademien har 18 ledamöter på numrerade stolar. Varje halvår väljs en direktör (ordförande) och en kansler (vice ordf.). En av ledamöterna utses till ständig sekreterare. ”Ständigheten” upphör vid 70 års ålder, såvida inte Akademien bestämmer annat. På Svenska Akademiens webbplats finns ett register med korta biografiska texter om samtliga Akademiens ledamöter sedan begynnelsen.[24]

Nuvarande ledamöter

Svenska Akademiens nuvarande ledamöter och respektive stolsnummer:[25]

  1. Lotta Lotass (född 1964), författare och litteraturforskare, invald 2009, deltar inte sedan november 2015[26]
  2. Bo Ralph (född 1945), språkforskare, invald 1999
  3. Sture Allén (född 1928), språkforskare, invald 1980, ständig sekreterare 1986–1999
  4. Anders Olsson (född 1949), förfat­ta­re och litteraturforskare, invald 2008
  5. Göran Malmqvist (född 1924), språk- och litteraturforskare, invald 1985
  6. Tomas Riad (född 1959), språkforskare, invald 2011
  7. Sara Danius (född 1962), litteraturforskare och författare, invald 2013, ständig sekreterare 2015–
  8. Jesper Svenbro (född 1944), antikforskare och poet, invald 2006
  9. Jayne Svenungsson (född 1973), teolog och religionsfilosof, invald 2017
  10. Peter Englund (född 1957), historiker och författare, invald 2002, ständig sekreterare 2009–2015
  11. Klas Östergren (född 1955), författare, invald 2014
  12. Per Wästberg (född 1933), författare, invald 1997
  13. Sara Stridsberg (född 1972), författare och dramatiker, invald 2016
  14. Kristina Lugn (född 1948), poet och dramatiker, invald 2006
  15. Kerstin Ekman (född 1933), författare, invald 1978, deltar inte sedan 1989
  16. Kjell Espmark (född 1930), författare och litteraturforskare, invald 1981
  17. Horace Engdahl (född 1948), författare och litteraturforskare, invald 1997, ständig sekreterare 1999–2009
  18. Katarina Frostenson (född 1953), författare, invald 1992

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Historisk översikt Svenska Akademiens webbplats
  2. ^ [a b] Lotta Lotass. ”Svenska Akademien”. Litteraturbanken. http://litteraturbanken.se/#!/presentationer/specialomraden/SvenskaAkademien.html. 
  3. ^ [a b] Högtidssammankomst 20 december 2008 Arkiverad 25 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademien
  4. ^ Peter Englund – den motvillige efterträdaren Dagens Nyheter, 27 september 2009
  5. ^ Kerstin Ekman: ”Fel om Rushdie och akademin, Englund” Dagens Nyheter, 30 september 2009
  6. ^ Knut Ahnlund: ”Efter Jelinek är priset ödelagt” Svenska Dagbladet, 11 oktober 2005
  7. ^ Ahnlunds avhopp - en enastående pseudonyhet Sourze, 11 oktober 2005
  8. ^ ”Lotta Lotass lämnade Svenska Akademien - för två år sedan”. Dagens Nyheter. 25 november 2017. https://www.dn.se/dnbok/lotta-lotass-lamnade-svenska-akademien-for-tva-ar-sedan/. 
  9. ^ Horace Engdahl avgår Dagens Nyheter, 20 december 2008
  10. ^ Peter Englund slutar GP, 20 december 2014
  11. ^ http://www.svd.se/kultur/peter-englund-slutar-som-standig-sekreterare-i-svenska-akademien_4206431.svd
  12. ^ Engdahls tal på högtidssammankomsten Dagens Nyheter. Publicerat 2008-12-20. Läst 2015-06-01.
  13. ^ Sara Danius ersätter Peter Englund som Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sveriges Radio. Publicerat 2014-12-20. Läst 2015-06-01.
  14. ^ Svenska akademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  15. ^ Tablå P1 torsdag 20 december 2012
  16. ^ Fullständig förteckning över Akademiens priser Arkiverad 14 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademiens webbplats
  17. ^ Svenska Akademiens pris för översättning av svensk litteratur, Svenska Akademiens webbplats, 30 maj 2017.
  18. ^ Trettonde upplagan av SAOL Arkiverad 11 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademiens webbplats
  19. ^ Svenska Akademiens handlingar Arkiverad 25 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademiens webbplats
  20. ^ 6 § (1993:1212)
  21. ^ 51 § (1960:729)
  22. ^ Martin Fredriksson. "Skapandets rätt", 269ff., ISBN 978-91-7173-301-6. Hämtad den 15 april 2014.
  23. ^ "Högtidssammankomst 20 december 2005", Svenska Akademiens webbplats (arkiverad på Internet Archive från originalet). Åtkomst den 7 juli 2016.
  24. ^ Ledamotsregister Arkiverad 15 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademiens webbplats
  25. ^ ”De Aderton”. http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/de-aderton.  Svenska Akademiens webbplats. Läst 20 december 2017.
  26. ^ Stefan Eklund (25 november 2017). ”Därför lämnade Lotta Lotass Svenska Akademien”. Borås Tidning. http://www.bt.se/kultur/darfor-lamnade-lotta-lotass-svenska-akademien/. Läst 25 november 2017. 

Externa länkar

 Wikiquote har citat av eller om Svenska Akademien.
v • r
Svenska Akademien
"Att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka"
Nuvarande ledamöter
(alla ledamöter)		Svenska Akademiens valspråk: "Snille och smak"
Ständiga sekreterare
Svenska Akademiens ordbok · Svenska Akademiens ordlista över svenska språket · Nobelpriset i litteratur · Kultur i Sverige
v • r
Svenska kungliga akademier
Rikstäckande akademier
Lokala akademier
v • r
Nobelpriset
Organisation
Prisutdelande institutioner
Nobelkommittéer
Alfred Nobel
Priser
Pristagare
Efter pris
Efter nationalitet
Efter kön
Firande
Stockholm
Oslo
Se även
Kategori Kategori
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_Akademien&oldid=42322466”