Svenska Akademiens ordbok
| Svenska Akademiens ordbok | |
.jpg) | |
| Information | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Språk | Svenska |
| Genre | Ordbok |
| Utgiven | 1898- |
Svenska Akademiens ordbok (ursprunglig titel Ordbok öfver svenska språket[1]), förkortat SAOB, är ett historiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien. Det är det största uppslagsverk som har givits ut i Norden.
Svenska Akademiens ordbok bör ej förväxlas med Svenska Akademiens ordlista (SAOL) eller med den år 2009 utgivna Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO).
Historia
I och med inrättandet av Svenska Akademien 1786 fastställdes i dess stadgar att en svensk ordbok skulle skrivas. Med vissa avbrott har arbetet pågått sedan dess. Anders Fredrik Dalin utarbetade på akademiens uppdrag ett förberedande utkast till en svensk ordbok, en så kallad ordboksstomme åren 1852–1867. Denna stomme kom sedan att ligga till grund för det första bandet, vars första häfte utkom 1893.
Arbetet med ordboken har främst finansierats med intäkterna från tidningen Post- och Inrikes Tidningar. I början av 2000-talet beslöts att ordboken skulle vara färdigställd år 2017 – bland annat då villkoren för tidningen förändrats och dess största fasta publiceringskund, Patent- och registreringsverket, börjat övergå till ren digital direktpublicering av sina poster på Internet – men denna sluttid har efterhand nödgats förskjutas några år.[2][3]
2014 hade Akademien kommit till ordet "vedersyn".[4]
Digitalisering
SAOB finns sedan maj 1997 att tillgå gratis via Internet genom Göteborgs universitet och Institutionen för svenska språket, som genom projektet O.S.A. sedan 1983 har arbetat med att överföra de tryckta verken till digitalt format genom bildläsning och optisk teckenigenkänning.
Under 2011 inleddes arbetet med att läsa in alla SAOB:s band till nytt digitalt format, vilket lett till att all text nu är teckenrätt och möjlig att citera direkt från nätet.[3]
Innehåll
Verket omfattar svenska språket sedan 1521 (Gustav I:s registratur), alltså inte enbart de ord som tillhörde det levande språket vid tiden för ett häftes utgivning.
Eftersom artiklarna i SAOB har publicerats sedan 1893 innehåller många av dem ålderstigen information vad beträffar uppslagsordens användning och ordboken bör därför användas med försiktighet som referens till nutidsspråket, särskilt avseende ord som börjar på bokstäver i början av alfabetet. Ordens etymologi (ursprung) förändras emellertid inte med tiden om inte ny forskning kommit fram till annat sedan artikeln publicerades. Eftersom många helt nya ord kommit in i svenskan sedan slutet av 1800-talet kommer supplementband att ges ut.
Artiklarna är inte endast etymologiska utan ger också många exempel på hur ett ord eller stående uttryck har använts, och hur dess bruk eller stilnivå förändrats, genom citat, så kallade språkprover eller excerpter.
En annan aspekt är att stavningen av förstaformen inte ens behöver avspegla vad som var vanligt när artikeln skrevs. Exempelvis stavas i vissa delar alla former av "verk" som "värk", oavsett betydelse.
Följande kategorier av ord medtas i regel inte i SAOB: personnamn, ortnamn, renodlade facktermer, dialektord, samt främmande ord som saknar svensk böjning.
Ordbokschefer
- Theodor Wisén 1884–1892
- Knut Fredrik Söderwall 1892–1912
- Esaias Tegnér den yngre 1913–1919
- Ebbe Tuneld 1920–1940 (1942)
- Pelle Holm (1940) 1942–1957
- Sven Ekbo 1957–1978
- Anders Sundqvist 1978–1979
- Hans Jonsson 1979–1993
- Lars Svensson 1993–1999
- Anki (tidigare Ann-Christin) Mattisson 1999–2015
- Marianne Gellwar (tillförordnad) 31 augusti 2015 - 11 oktober 2015
- Christian Mattsson[5] 2015–
Se även
Referenser
- ^ Info på Libris (läst 7 november 2011)
- ^ Dagens Nyheter 11 mars 2002, "Strid kring akademiens ordbok"
- ^ [a b] Språk 23 mars 2016, "Sökfest i nya SAOB"
- ^ Nya data (37:1) på SAOB:s hemsida.
- ^ Ny ledning för SAOB, Svenska akademiens ordboksredaktion 2015-09-01. Läst 2016-04-28.
Externa länkar
| ||||||||||||||