Svenska Metallverken
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |

Svenska Metallverken AB var ett svenskt metallindustriföretag, som grundades 1913. Idag lever företaget vidare bland annat i företagen Sapa, Gränges, Luvata och SSAB.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Grunden lades som Nordiska Metall AB den 5 oktober 1897 av direktören Oskar Fredrik Wijkman och ingenjören Göran Wenström i Västerås. Företaget levererade metallprodukter, framförallt av koppar, till bland annat Asea. Nordiska Metall AB gick 1907 samman med bruken i Granefors i Blekinge och Skultuna till Svenska Metallverken AB. Finspångs Metallverks AB förvärvades 1942.
Svenska Metallverken blev först i Sverige med att tillverka aluminiumfolie, 1936. Senare tillkom profiler och aluminiumplåt bland annat till Saab AB, till deras flygplan.[1] Västeråsverken svarade för huvudparten av Sveriges dåtida behov av koppar och mässing. Tillverkningen omfattande plåt, band, stång och tråd i olika metaller och legeringar. Dessutom tillverkades tråd och linor av aluminium och koppar för kraftöverföringsanläggningar.
Under Carl August Jacobssons tid som verkställande direktör i Svenska Metallverken, 1942-1960, genomgick företaget en kraftig expansion. Vid 50-årsjubileet 1963 hade företaget omkring 2 200 anställda. 1969 förvärvade Grängesbergsbolaget Metallverken, som 1971 bytte namn till Gränges Essem. Genom flera förändringar av ägarbilden har Svenska Metallverken under senare decennier delats upp i mindre produktionsenheter. Verksamheten lever i dag vidare i Sapa AS, Gränges AB, i Luvata-koncernen och i SSAB-koncernen. Produktionen i Västerås lades ned 2004.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Svenska Metallverkens tidigare lokaler i området Kopparlunden i Västerås.
-
Valsverksbyggnaden med trappgavlar.
-
Bevarade industrilokaler.
-
Bevarade industrilokaler.
-
Det tidigare huvudkontoret.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Kjellberg, Anders (2006). ”Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin”. Finspång - en bit av folkhemmet (2006): sid. 177-239. http://portal.research.lu.se/portal/files/5444839/642615.pdf. Libris 10168517
- Olsson, Inge (2001). Granefors bruk 1737-1999 : [en faktadokumentär i text och bild om ett bruk som inte längre finns!]. [Sölvesborg: Svenska metallindustriarbetareförbundet]. Libris 8403102
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Granefors Koppar- och Messingverk”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0061.html
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Nordiska Metall-Aktiebolaget, Vesterås”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0417.html
- Wickbom, Ulf; Gullers, Peter (1997). Ett glänsande sekel : koppar och aluminium i Sverige 1897-1997. Uppsala: Gullersbild i samarbete med Outokumpu. Libris 7797364. ISBN 91-972504-6-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Svenska Metallverken.
- ^ ”Företagskällan”. https://foretagskallan.se/svenska-metallverken/. Läst 10 november 2025.