Svenska Turistföreningen
| Svenska Turistföreningen | |
| | |
| Förkortning | STF |
|---|---|
| Bildad | 27 februari 1885 i Uppsala |
| Grundare | En grupp akademiker i Uppsala |
| Syfte/fokus | Befrämja turism i Sverige |
| Säte | Magnus Ladulåsgatan 5, Stockholm |
| Medlemmar | 184 500 (2026)[1] |
| Generalsekreterare | Maria Ros Hjelm |
| VD | Maria Ros Hjelm |
| Huvudorgan | Turist |
| Ansluten till | European Ramblers’ Association |
| Personal | cirka 200 |
| Webbplats | www.svenskaturistforeningen.se |


Svenska Turistföreningen (STF) är en svensk ideell medlemsorganisation som bildades 1885 med syftet att göra Sverige mer tillgängligt för resenärer. Föreningen verkar för att utveckla och underlätta turism, med särskilt fokus på natur- och kulturupplevelser samt ett långsiktigt hållbart friluftsliv.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Idéen om en svensk turistförening, inspirerad av Den Norske Turistforening DNT(grundad 1868) väcktes av geologen Fredrik Svenonius. Den 26 november 1884 publicerade geologerna Hjalmar Sjögren och Torbern Fegræus ett upprop som ledde till att Svenska Turistföreningen formellt bildades den 27 februari 1885 vid ett möte på dåvarande Uppsala stadshotell.
I den första styrelsen ingick flera framstående akademiker från Uppsala universitet, däribland fysiologen Frithiof Holmgren, arkeologen Hans Hildebrand, polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld och zoologen Carl Bovallius.
År 1887 flyttade föreningen till Stockholm, där en turistbyrå etablerades. 1917 utökades verksamheten med ett biljettkontor. Medlemsantalet växte snabbt – från 29 medlemmar vid starten till omkring 84 000 år 1920. Namnet skrevs ursprungligen och under större delen av 1900‑talet Svenska turistföreningen.[2]
Publikationer
[redigera | redigera wikitext]Redan 1886 började föreningen ge ut årsböcker med reseskildringar, till exempel en fjällvandring till Städjan i årsskriften 1889[3] och vägledning för resenärer. Årsskrifterna publicerades fram till 2013.
Under åren har STF även gett ut tidskrifter, resehandböcker, broschyrer och vykort. Tidskriften Turist började ges ut 1933 och är föreningens medlemstidning. Publikationen Svensk Turistkalender gavs ut 1926–1939 och Hvilo- och Kurorter i Sverige 1904–1938.
Fjällturism
[redigera | redigera wikitext]STF spelade en tidig och viktig roll i utvecklingen av infrastrukturen för fjällturism i Sverige.
Den första fjällstugan, Varvekhyddan, uppfördes 1888 mellan Kvikkjokk och Sulitelma. Året därpå byggdes Tarrahyddan. I början kallades stugorna för “hyddor”. År 1904 fanns elva stugor, och 1933 hade antalet vuxit till 42.
Den första turiststationen, då kallad “sporthärbärge”, öppnade 1897 i form av Sylhyddan. Vid 1900-talets början drev STF flera turiststationer, däribland Abisko Turiststation, som kom att bli den största.
De första enklare kåtorna tillkom år 1900 vid Unna Jiertas i Tjäkjadalen (i trakten av nuvarande Singistugan samt i Rapadalen (båda sedan länge rivna).[4] År 1932 hade STF 20 kåtor.
Föreningen ansvarade även för båtar, ledmarkeringar och enklare övernattningsskydd. Redan 1904 hade STF rösat 167 kilometer leder.[5] och tillhandahöll roddbåtar vid ett flertal sjöar och älvar.
Vandrarhem
[redigera | redigera wikitext]STF startade sin vandrarhemsverksamhet 1933 med 33 vandrarhem.[6] År 1947 var 292 vandrarhem anslutna till organisationen, vilket bidrog till att göra resande i Sverige mer tillgängligt för en bred allmänhet.[7]
Organisation och verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Föreningen är en medlemsorganisation, och hade år 2025 195 000 medlemmar. Den idkar affärsdrivande verksamhet i ett helägt dotterbolag med cirka 250 vandrarhem/hotell, åtta fjällstationer och 45 fjällstugor. Alla fjällstugor och fjällstationer ägs och drivs av STF. Vissa vandrarhem/hotell ägs av STF, de flesta drivs av egna företagare i samarbete med STF.
Föreningsverksamheten är basen för att uppnå STF:s mål: "Att vara bäst på natur- och kulturupplevelser i Sverige, baserat på långsiktig och hållbar utveckling". Mellan år 1981 och 2010 utgjorde kretsarna STF:s demokratiska bas, och dessa utsåg vid sina årsmöten STF-medlemmarnas ombud till föreningens högsta beslutande organ, riksstämman. Sedan 2010 utses medlemmarnas ombud till riksstämman genom ett direktval på webben. Vid riksstämman 2012 ändrades STF:s stadgar som rörde kretsarna. Dessa bytte namn till lokalavdelningar, och är cirka 60 till antalet. Det blev sedan varje medlems val att bli medlem i en eller flera lokalavdelningar efter eget önskemål, eller att bara vara med i STF utan lokalavdelningstillhörighet.
STF har cirka 270 anställda, varav cirka 40 arbetar på kansliet i Stockholm. Övriga arbetar på de anläggningar som STF driver i egen regi. Det dagliga arbetet leds av en generalsekreterare. Under högsäsongen, på vintern och sommaren, arbetar ytterligare cirka 400 säsongsanställda. STF omsätter ungefär 370 miljoner kronor.
Publikationer
[redigera | redigera wikitext]Föreningen utger tidskriften Turist. Under åren 1886–2013 utgavs Svenska turistföreningens årsskrift.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Axel Törnemans omslag till "Svenska turistföreningens Årsskrift 1925" med Shell-reklam på baksidan.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Turistväsen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- Sehlin, Halvar, red (1985). Svenska turistföreningens årsskrift 1986, "Svenska turistföreningen 100 år". Stockholm: Svenska turistföreningen. Libris 3686073
- "Hurra för 125-åringen" i Turist – Svenska Turistföreningens tidning, 2010:1, sidorna 34–38
- Svenska turistföreningens årsskrift 1910
- Svenska turistföreningens årsskrift 1934
- Svensk Turistkalender 1928
- Svensk Turistkalender 1933
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ https://www.svenskaturistforeningen.se/om-stf/
- ^ Se Svenska turistföreningens årsskrift, äldre årgångar.
- ^ ”LIBRIS - Svenska turistföreningens års...”. libris.kb.se. https://libris.kb.se/bib/8206824. Läst 20 mars 2018.
- ^ Svenska turistföreningens årsskrift 1935, sidan 414
- ^ Svenska turistföreningens årsskrift 1945, sidan 368
- ^ Svenska turistföreningens årsskrift 1934
- ^ Svenska turistföreningens årsskrift 1948
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Svenska Turistföreningen.- STF:s webbplats
- Tidskriften Turist
- Svenska turistföreningens årsskrift (1886–1951) på Projekt Runeberg
| |||||