Svenska dagstidningar
Svenska dagstidningar har utgetts sedan 1600-talet och har en stark ställning i det svenska mediesamhället och har bara i begränsad omfattning påverkats av de nya medierna TV och Internet. Dagstidningarna har i jämförelse med andra länder höga upplagor och hög andel läsare i befolkningen[källa behövs].
Marknaden präglas av några få större ägare som Bonnier, Schibsted och Stampen. Marknadslogiken ger fördel den tidning som är störst på en ort, vilket ger fler annonser, högre intäkter och genom sin mer kompletta annonsutbud större läsarattraktion. För att ge ekonomiskt stöd till tidningar som konkurrensmässigt varit i underläge på sin ort har sedan 1971 funnits ett statligt presstöd.[källa behövs] Presstöd för tidningar fungerar på ett vis att hålla nyheterna i en viss politisk fåra och skiljer sig från det vanliga begreppet fri press.
De största svenska dagstidningarna
Sveriges största dagstidning är gratistidningen Metro med 525 000 exemplar dagligen. Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, med 416 500 exemplar på vardagar 2006. Den oberoende liberala kvällstidningen Expressen äger även Göteborgs-Tidningen i Västsverige och Kvällsposten i söder (Expressen/GT /Kvällsposten 326 000 exemplar). Oberoende liberala Dagens Nyheter (347 000 ex) och obundet moderata Svenska Dagbladet (193 500 exemplar) är båda riksspridda morgontidningar i Stockholm. Dagens Industri, med i huvudsak ekonomiska nyheter, hade 2007 en upplaga på 118 000. Andra storstadstidningar är Göteborgsposten (liberal, 242 700 exemplar), och Sydsvenska Dagbladet i Malmö (oberoende liberal, 123 000 exemplar). Sveriges största morgontidning utanför storstadsregionerna är Helsingborgs Dagblad i Helsingborg (oavhängig, 84 000 exemplar).
Det finns också gratisutdelade tidningar, Metro och Stockholm City, som ägs av de ledande mediebolagen Stenbecksfären, Bonniers och norska Schibsted.
Historia
I Sverige utkom den första dagstidningen, Ordinari Post Tijdender 1645. Under 1700-talet ökade antalet dagstidningar och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen.[1]
Dagens Nyheter grundades 1864 och var den första att vända sig till en bred publik till ett lågt pris.[1] Ett antal stora svenska dagstidningar startade vid samma tid, inklusive Göteborgs-Posten (1863), Helsingborgs Dagblad (1867), Sydsvenska Dagbladet, Östgöta Correspondenten, Nerikes Allehanda och Upsala Nya Tidning. Den tekniska utvecklingen inom papper och tryckpressar gjorde tidningarna billigare att trycka. Genom järnvägar och telegraf kunde också nyheterna spridas allt snabbare.[2]
1889 kom Stockholms-Tidningen som även den gick i samma riktning och blev den första svenska tidningen som gjorde en daglig upplaga på 100 000 exemplar.[1]
Efter andra världskriget minskade antalet tidningar, särskilt under tidningsdöden under 1950-talet.[1] Motsvarande utveckling i början av 2000-talet har bland annat föranletts av Internets intåg som ledande medium för den yngre generationen.
Referenser
- ^ [a b c d] Nationalencyklopedin, på internet, besökt 10 maj 2010, uppslagsord: dagstidning
- ^ Elin Eje Almqvist (2014-06-29): "En dagstidnings uppgång och fall". svd.se. Läst 25 april 2015.