Svenska högtider och traditioner

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska högtider och traditioner har många influenser. De äldsta, såsom jul och midsommar, har förkristna nordiska anor, även om de med kristendomen inordandes i de religiösa högtiderna och idag för många i det närmaste har mist sin religiösa signifikans. Sedan 1800- och 1900-talen har de inhemska traditionerna alltmer präglats av influenser från andra delar av världen. Så kommer julgranen och adventsstjärnan ursprungligen från Tyskland[1], medan Lucia är inspirerad av ett sicilianskt kristet helgon. Även fenomen från den engelsktalande världen, som mors dag och Halloween har blivit populära.

Allmänna helgdagar[redigera | redigera wikitext]

Allmänna helgdagar är i Sverige en juridisk term, som omfattar de dagar som nämns i (Lag (1989:253) om allmänna helgdagar).[2]

Årets högtider[redigera | redigera wikitext]

Regioner och kulturer[redigera | redigera wikitext]

Regionala högtider[redigera | redigera wikitext]

Samiska högtider och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Den samiska nationaldagen firas den 6 februari. Dagen firades första gången 1993 i samband med att FN inledde det internationella urbefolkningens år i Jokkmokk. Datumet valdes till minne det första samiska landsmötet, som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.

Livets högtider[redigera | redigera wikitext]

Med 1800- och 1900-talens sekularisering och en ökande religiös och etnisk mångfald i befolkningen är rollen för Svenska kyrkan, eller kristendom och religion överhuvudtaget, inte längre lika given.

Andra festdagar[redigera | redigera wikitext]

Det tidiga 2000-talet präglades av utbildningspolitiska bråk om skolavslutningen skulle hållas i skolsalen eller, som tidigare, i kyrksalen.[8]

Kräftfisket som tradition förknippas främst med augusti, baserat på tidigare lagstiftning.[9]

Semlan förknippas främst med tiden före påsk, men säljs på vissa håll även före jul.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Adventsstjärnor”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=6883. Läst 20 juli 2012. 
  2. ^ Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
  3. ^ ”Svenska staten”. Maj 2004. Arkiverad från originalet den 2 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050502232933/http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/02/22/76/0cbe12c9.pdf. Läst 11 juni 2011. 
  4. ^ [a b c] ”Döpta, konfirmerade, vigda och begravda enligt Svenska kyrkans ordning 1970-2015”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1470788. Läst 20 juli 2012. 
  5. ^ ”Humanisterna”. http://www.humanisterna.se/index.php?option=com_content&view=article&id=32&Itemid=43. Läst 11 juni 2011. 
  6. ^ ”Bröllop”. Bröllopet. 4 september 2014. Arkiverad från originalet den 14 september 2014. https://archive.is/20140914095234/http://www.xn--brllopet-o4a.se/orebro. Läst 14 september 2014. 
  7. ^ Cecilia Ekebjär (19 april 2010). ”Allt fler väljer borgerlig begravning”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.3058315-allt-fler-valjer-borgerlig-begravning. Läst 11 juni 2011. 
  8. ^ Johannes Ottestig (21 juni 2012). ”Bråk om avslutningar i kyrkan andas misstro mot lärare och rektorer”. Dagen. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418160833/http://www.dagen.se/nyheter/-brak-om-avslutningar-i-kyrkan-andas-misstro-mot-larare-och-rektorer-/. Läst 20 juli 2012. 
  9. ^ ”Kräftpremiären”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/kraftpremiaren. Läst 14 september 2014. 
  10. ^ Marianne Lundvall (16 november 2007). ”Får det vara en tidig semla?”. J-nytt. Arkiverad från originalet den 18 november 2007. https://web.archive.org/web/20071118165057/http://www.jnytt.se/Read__12127.aspx. Läst 14 september 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]