Svenska marinen
Marinen | |
Vapen för Marinen tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Datum | 7 juni 1522 – nutid (501 år) |
Land | Sverige |
Lojalitet | Sverige |
Försvarsgren | Marinen |
Typ | Sjöstridskrafter |
Del av | Försvarsmakten / Marinens taktiska stab |
Förläggningsort | Karlskrona Haninge garnison Göteborg |
Marsch | Marinens Paradmarsch (Josef Franz Wagner) |
Årsdagar | 9 juli, Slaget vid Svensksund |
Befälhavare | |
Nuvarande befälhavare | Konteramiral Jens Nykvist |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
Marinen består av två vapenslag, flottan och amfibiekåren. Marinen utgör en av de tre försvarsgrenarna inom Svenska försvarsmakten. Kustartilleriet ingick som vapenslag i marinen fram till försvarsbeslutet 2000, varpå detta omorganiserades och bytte namn till amfibiekåren.
Historia
Vikingatid och medeltid
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01) |
1520–1634
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01) |
Den 7 juni 1522, endast ett år efter separationen av Sverige från Kalmarunionen, köpte Gustav Vasa ett antal fartyg från hansastaden Lübeck och kan därför ses som svenska flottans födelse. Regalskeppet Vasa var ett fartyg från 1600-talet inom svenska marinen, då känd som Kungliga flottan.
1634–1901
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01) |
1901–1936
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01) |
Kustartilleriet bildades den 1 januari 1902 och kom att ingå i Marinen.
1936–2000
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01) |
Kustartilleriet kom till slut att bestå av fem regementen. Härnösands kustartilleriregemente (KA 5) var det första av dessa som lades ner, redan 1997. I samband med försvarsbeslutet 2000 lades Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) och Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) ned.
2000–nutid
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-01) |
De två återstående kustartilleriregementena, Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4), blev Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) respektive Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4). Efter 2004 finns idag bara ett regemente kvar, Första amfibieregementet (Amf 1) på Berga örlogsbas.
Organisation
I fredstid är marinen indelad i marinbaser, flottiljer och regementet. Antalet aktiva förband har minskat kraftigt genom de olika försvarsbesluten sedan slutet av Kalla kriget.
Fram till år 1937 var det den svenska monarken som formellt var chef för marinen. År 1937 bildades Chefen för marinen (CM) för att leda marinen i fredstid. Efter en stor omorganisation av Försvarsmakten år 1994 avskaffades CM och posten Chef för marinledningen bildades vid det nyinrättade Högkvarteret (HKV). Den 1 januari 2014 återinfördes befattningen Marinchef inom Försvarsmakten. Befattningen har inte samma uppgift som innan 1994. Utan har som uppgift att produktionsleda förbanden inom marinen, och vara deras främste företrädare genom att omhänderta Försvarsmaktens traditioner.[1][2]
Befälhavare
Chefer för marinen
- Charles de Champs, 1937–1939
- Fabian Tamm, 1939–1945
- Helge Strömbäck, 1945–1953
- Stig H:son Ericson, 1953–1961
- Åke Lindemalm, 1961–1970
- Bengt Lundvall, 1970–1978
- Per Rudberg, 1978–1984
- Bengt Schuback, 1984–1990
- Dick Börjesson, 1990–1994
Chefer för marinledningen
- Peter Nordbeck, 1995–1998
Generalinspektörer för marinen
- Torsten Lindh, 1998–2001
- Jörgen Ericsson, 2001–2003
Marininspektörer
- Jörgen Ericsson, 2003–2005
- Anders Grenstad, 2005–2011
- Jan Thörnqvist, 2011–2013
Marinchefer
- Jan Thörnqvist, 2014–2016
- Jens Nykvist, 2016–nutid
Insatsorganisation
Inför att Försvarsmaktens går in i Insatsorganisation 2014, kommer marinen att organisera nedan förband.[3]
Marinförband | ||||
---|---|---|---|---|
Krigsförband | Utbildningsförband | Ort | Kommentar | |
1. Ubåtsflottiljen | Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) | Karlskrona | Innehåller fem ubåtar | |
1. Ubåtsflottiljen | Första ubåtsflottiljen | Karlskrona | Signalspaningsfartyg HMS Orion | |
1. Ubåtsflottiljen | Första ubåtsflottiljen | Karlskrona | Ubåtsräddningsfartyg HMS Belos | |
3. Sjöstridsflottiljen | Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) | Karlskrona | Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet | |
31. Korvettdivisionen | Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) | Karlskrona | Två korvetter typ Stockholm-klass Två korvetter typ Visby-klass Tre bevakningsbåtar typ 80 | |
33. Minröjningsdivisionen | Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) | Karlskrona | Två minröjningsfartyg typ Koster-klass Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass | |
34. Underhållsdivisionen | Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) | Karlskrona | Ett stödfartyg HMS Carlskrona | |
4. Sjöstridsflottiljen | Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) | Berga | Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet | |
41. Korvettdivisionen | Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) | Berga | Två korvetter typ Gävle En korvett typ Visby Tre bevakningsbåtar typ 80 | |
42. Minröjningsdivisionen | Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) | Berga | Tre minröjningsfartyg typ Koster-klass Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass | |
43. Underhållsdivisionen | Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) | Berga | Ett stödfartyg typ Trossö | |
44. Röjdykardivisionen | Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) | Skredsvik | Vidmakthåller EOD förmåga Sjö (Ammunitionsröjning till sjöss och på land) | |
2. Amfibiebataljonen | Amfibieregementet (Amf 1) | Berga | 8. Manöverbataljonen (amfibie) med nittio Stridsbåt 90, fyra lätta trossbåtar, tre svävare, en ledningsbåt, en trossfärja typ HMS Loke II samt tjugoåtta bandvagnar | |
17. Bevakningsbåtskompani | Amfibieregementet (Amf 1) | Göteborg | Bevakningsbåtskompani med fem bevakningsbåtar typ 80 och en ledningsfartyg typ Koster. I kompaniet finns också en bordningsstyrka. | |
Säkerhetskompani Sjö | Livgardet (LG) | Göteborg | Ingår i Säkerhetsbataljonen | |
Sjöinformationsbataljon | Marinbasen (MarinB) | Karlskrona | Två sjöinformationskompanier | |
Marin basbataljon | Marinbasen (MarinB) | Karlskrona | Ett basskyddskompani och en rörlig underhållsledningskompani |
Förband
Marinens högsta ledning finns inom Produktionsledningen i Försvarsmaktens högkvarter. Den högsta företrädaren för marinen är marinchefen. Nuvarande marinchefen, konteramiral Jan Thörnqvist, tillträdde 1 januari 2014.
Vid insatser av olika slag leds förbanden av Marinens taktiska stab och delas in i:
Ubåtsflottilj
- 1. ubåtsflottiljen Karlskrona
Sjöstridsflottiljer
Amfibiekåren
- Amf 1 - Första amfibieregementet Haninge/Berga
- Bevakningsbåtkompaniet på före detta Amf 4 i Göteborg
Marinbas
- Marinbasen /Karlskrona/Muskö/Göteborg
Utbildning/Ledningsförband
Se även
Referenser
- Skrift
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 205. ISBN 978-91-631-8699-8
- Noter
- ^ 9 kap. 11 § ”FFS 2013:4 Försvarsmaktens arbetsordning”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 11 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140111110900/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/lagrum/G%C3%A4llande%20FFS%202012%20-/FFS-2013-4-fmarbo.pdf. Läst 11 januari 2014.
- ^ ”Nya namn på nya poster”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/12/nya-namn-pa-nya-poster/?section=15809. Läst 23 januari 2014.
- ^ Forsvarsmakten.se (2 augusti 2011) Försvarsmaktens delårsrapport 2011 Läst 1 november 2011
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Svenska marinen.
- Marinens officiella webbsida
|